Det traditionella Nystads fredssymposiet ordnas vartannat år i samarbete mellan Nystads stad och Finska Vetenskaps-Societeten. I år äger symposiet rum den 15–16 augusti 2025 i Kulttuurikeskus Cruselli, Kullervontie 11 A, Nystad.

Årets teman är Sverige, hamnar och konsten att mäkla fred. Mera information om symposiet följer.

Finska Vetenskaps-Societeten anordnar i samarbete med Åbo Akademi ett symposium till minne av 100-årsdagen av Societetens hedersledamot, professor Nils-Erik Enkvists födelse. Heldagssymposiet äger rum i Åbo måndagen den 22 september 2025.

Symposiet belyser Enkvists betydelsefulla insatser inom språk- och litteraturvetenskapen genom föreläsningar som behandlar centrala forskningsområden i hans omfattande vetenskapliga produktion, däribland fornengelska och tillämpad språkvetenskap.

Välkommen att delta i vårt majmöte!

På mötet kan du ta del av inspirerande vetenskapliga föredrag och engagerande diskussioner.

Sammanträdet äger rum måndagen den 19 maj 2025 kl. 17.15 i annexet till Villa Aikala, Finska Läkaresällskapet, Johannesbergsvägen 8 i Mejlans.

Vänligen anmäl dig via e-post till societas@scientiarum.fi om du önskar delta i mötet.

Program:

Föredrag av Tomas Lehecka: ”Upptäck språk! Att göra språkvetenskap tillgängligt för alla”

Tomas Lehecka är universitetslektor i svenska språket vid Åbo Akademi sedan år 2012. Han avlade filosofie doktorsexamen vid Helsingfors universitet år 2012. Hans forskning har koncentrerat sig på statistiska undersökningar av adjektiv i svenskan samt på allmänhetens uppfattningar om språk. Tomas Lehečka har beviljats stipendium av Finska Vetenskaps-Societeten för sin forskning.

Föredrag av Stefan Nygård: ”Perspektiv på Finlands vetenskaps- och kunskapshistoria – Näkökulmia Suomen tieteen ja tiedon historiaan”

Stefan Nygård, projektchef för projektet Vetenskapens historia i Finland, ger en lägesrapport över hur projektet framskrider.

Finska Vetenskaps-Societeten anordnar konferensen ”The 19th Baltic Conference on Intellectual Cooperation: Bridging and Bonding – Migration across the Baltic Sea” den 14–15 maj 2025 på Hanaholmen i Esbo. Societeten arrangerar konferensen i samarbete med Hanaholmen.

Konferensens syfte är att samla forskare från flera vetenskapliga akademier runt Östersjön för att belysa migrationens historiska och samtida dynamik.

Läs programmet och anmäl dig senast den 7 maj via följande LÄNK.

Välkommen att delta!

Societetens ledamöter och inbjudna gäster firar Societetens högtidssammankomst i Gamla Studenthuset i Helsingfors 29 april 2025.

The Finnish Society of Sciences and Letters warmly invites you to a seminar by Professor Jens-Christian Svenning on the topic:

Trophic Rewilding as a Restoration Approach under Emerging Novel Biosphere Conditions.

Rewilding is a forward-looking ecological restoration approach that aims to restore self-regulating, dynamic ecosystems by reintroducing non-human ecological processes while reducing human control. By prioritizing functionality over static composition or structure, rewilding is particularly relevant in an era of increasingly novel biosphere conditions driven by human-induced global changes. Trophic rewilding, focused on restoring trophic complexity through wild, large-bodied animals or ‘megafauna,’ plays a critical role in this context. Megafauna have historically shaped ecosystems through their ecological impacts, including promoting vegetation heterogeneity, seed dispersal, nutrient cycling, and biotic microhabitats, which are vital drivers of biodiversity and ecosystem function. Non-native megafauna may also enhance ecological functionality by acting as surrogates for extinct species or contributing to novel assemblages.

With strong potential for upscaling through population growth and habitat expansion, trophic rewilding can foster adaptation to climate change, increase ecosystem resilience, and mitigate globalization’s negative impacts, such as invasive alien species dominance. However, achieving these biodiversity benefits requires navigating the complexities of implementing trophic rewilding in a heavily populated and rapidly changing world.

About the Speaker

Jens-Christian Svenning is a macroecologist and biogeographer, with strong interest in plants, animals and people across the world. He is a Professor at the Department of Biology at Aarhus University, Denmark where he also serves as the Director of DNRF Center for Ecological Dynamics in a Novel Biosphere (ECONOVO), established in 2023. Svenning is known for his research in macroecology, biogeography, biodiversity, the effects of climate change on biomes, rewilding, and human-environment interactions across historical and future contexts with a specific focus on concepts like disequilibrium dynamics and the impacts of top-down trophic processes.

The event is open to the public. You are also welcome to join us remotely via the live stream. Please use this link to access the event remotely.

Welcome to attend!

Finska Vetenskaps-Societeten arrangerar i samarbete med Finsk-svenska handelskammaren, Norsk-Finska Handelsföreningen NOFI ett seminarium med titeln ”Finlands ekonomiska utmaning – tillväxt och innovation i en förändrad värld” i Helsingfors den 19 mars 2025.

Bankkrisen 2008 skakade om världsekonomin men de flesta länder återhämtade sig snabbt – dock inte Finland. Nokias kollaps, från sin tidigare världsledande position, försvagade landets ekonomi då inga andra företag tog över dess roll. Många framgångsrika uppstartsbolag har sålts internationellt istället för att expandera i Finland, och utländska investeringar har varit begränsade och lågt förädlade. Den tidigare närheten till Ryssland som exportmarknad har förlorat sin betydelse i och med stängda gränser och avbruten handel.

Finlands export utgörs alltmer av bulkvaror istället för högförädlade produkter, till skillnad från de nordiska grannländerna, som uppvisar kontinuerlig ekonomisk tillväxt. Hur står sig Finlands tjänstesektor, och håller landet jämna steg med innovation och högteknologi? Och vad har Danmark, Norge och Sverige gjort rätt, som Finland missat?

Seminariet jämför de nordiska ekonomierna och identifierar orsaker till skillnaderna. Är problemen demografiska, kulturella, språkliga eller kopplade till Finlands perifera läge? Eller finns orsakerna i strukturella problem och stelhet i arbetsmarknaden? Vad behöver Finland stärka och utveckla för att nå tillväxt igen?

Seminariet är på svenska.

Vänligen anmäl dig senast 11.3 via detta anmälningsformulär.

Välkommen att delta i vårt marsmöte!

På mötet kan du ta del av inspirerande vetenskapliga föredrag och engagerande diskussioner.

Mötet är öppet för allmänheten, ingen anmälan krävs.

Du kan även följa direktsändningen via denna länk.

Program:

Samuli Siltanen håller ett föredrag med titeln ”Viipalekuvaus: matemaatikon röntgenkatse”.

Samuli Siltanen är professor i industriell matematik vid Helsingfors universitet sedan år 2009. Han avlade doktorsexamen i teknik vid Tekniska högskolan år 1999. I sin forskning har han koncentrerat sig på matematiska inversionsproblem. Samuli Siltanen invaldes i Vetenskaps-Societeten år 2024.

Välkommen att delta i vårt februarimöte!

På mötet kan du ta del av inspirerande vetenskapliga föredrag och engagerande diskussioner.

Mötet är öppet för allmänheten, ingen anmälning krävs.

Program: 

Föredrag av professor Jan Sundberg och professor Stefan Sjöblom: Vem styr över Grönland?

Föredrag av professor Jörg Tiedemann: Språk(teknologi) är nyckeln till (artificiell) intelligens.

Jan Sundberg är professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet.

Stefan Sjöblom är professor emeritus i kommunalförvaltning vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Jörg Tiedemann är professor i språkteknologi vid Helsingfors universitet.

Du kan även följa direktsändningen via denna länk.

The Finnish Society of Sciences and Letters warmly invites you to a one-day symposium on AI in Research: Possibilities and Challenges.

Date: February 13, 2025

Location: Tieteiden talo (Kirkkokatu 6, Helsinki)

Artificial Intelligence (AI) is transforming the landscape of research, presenting opportunities and challenges across disciplines. From accelerating data analysis to providing new tools for exploration and innovation, AI is reshaping how we approach scientific inquiry. However, this transformation also brings ethical, methodological, and practical dilemmas that require thoughtful consideration.

The Symposium, conducted in English, will provide insights into the rapidly evolving intersection of AI and academia by bringing together experts from diverse fields that will foster dialogue on the multifaceted impacts of AI in science, the humanities, and beyond.

Who should attend and why?

Whether you are a researcher, policymaker, or a curious participant, this symposium offers a timely discussion on AI’s potential in research and how we may navigate its future.

UPDATE: A few spots have opened up for the symposium. If you would like to attend on-site, please register via this link as soon as possible.

You are also welcome to join us remotely via the live stream. please use the following link to access the event remotely: Link to the live stream.

PROGRAMME:

09.15–09.45 COFFEE (Provided on Site)

09.45–10.00 Mats Gyllenberg & Susanne Wiedmer – Opening Words

Chair: Peter Söderlund
10.00–10.30: Minna Ruckenstein – The Inconsistencies of AI Futures
10.30–11.00: Pii Telakivi – The Hybrid Thinker: How AI Shapes Reasoning and Decision-Making
11.00–11.30: Carl-Gustav Lindén – AI and the Disinformation Landscape
11.30–12.00: Johan Lundin – Could AI Provide Global and Equitable Access to Medical Diagnostics?

12.00–13.30 LUNCH (Not Provided by the Organizers)

Chair: Pauline von Bonsdorff
13.30–14.00: Linda Mannila – AI Literacy
14.00–14.30: Bo Gustafsson – The Challenge of Restoring the Baltic Sea: Learning From the Past to Find Solutions for the Future
14.30–15.00: Veronika Laippala – AI in the Humanities and Social Sciences: An Efficient but Unreliable Research Assistant?

15.00–15.30 COFFEE (Provided on Site)

Chair: Dan Lindholm
15.30–16.00: Sasu Tarkoma – Deep Learning Software
16.00–16.30: Mikael Collan – Things to Take into Consideration When Using AI in Research

16.30–17.00 DISCUSSION (Moderator: Erik Bonsdorff)

17.00–17.10 Mats Gyllenberg & Susanne Wiedmer – Closing Remarks

Välkommen att delta i vårt januarimöte!

Ta del av inspirerande vetenskapliga föredrag, minnestal och engagerande diskussioner.

Mötet är öppet för allmänheten, ingen anmälning krävs.

Program:

Föredrag av professor emeritus Hannu K. Riikonen: ”Kiistelty klassikko. V.A. Koskenniemen tuotannon ja toiminnan uudelleenarviointi”

V. A. Koskenniemi (1885– 962) tunnetaan erityisesti runoilijana, mutta hän oli paljon muutakin: Suomen johtavia kirjallisuuskriitikoita vuosikymmenten ajan, Goethen tutkija, matkakirjailija, Turun yliopiston professori ja rehtori sekä akateemikko. Erityisesti läheisten Saksan-suhteittensa sekä sota-ajan poliittisen kirjoittelunsa takia hänestä tuli myös hyvin kiistelty hahmo. Oman kiinnostavan alueensa Koskenniemen kirjallisessa tuotannossa muodostavat kaupunkien kuvaukset, joihin professori Hannu Riikonen keskittyy esitelmässään ”Oulusta Pariisiin: V. A. Koskenniemen kaupunkeja”.

Hannu K. Riikonen on Helsingin yliopiston yleisen kirjallisuustieteen emeritusprofessori.

Föredrag av professor Marja-Liisa Helasvuo: ”Mistä puhutaan, kun puhutaan minusta? Merkitysten rakentaminen yhteistyönä”

Marja-Liisa Helasvuo är professor i finska språket vid Åbo universitet sedan år 2005. Hon avlade filosofie doktorsexamen vid University of California Santa Barbara (USA) år 1997. I sin forskning har hon koncentrerat sig på grammatik och interaktion. Marja-Liisa Helasvuo invaldes i Vetenskaps-Societeten år 2023.

Föredrag av professor Kim Strandberg: ”Affektiv polarisering kring värderingsfrågor i Finland”

Kim Strandberg är professor i statskunskap vid Åbo Akademi sedan år 2019. Han avlade politices doktorsexamen vid Åbo Akademi år 2006. Hans forskning rör politisk opinion, demokratiforskning och politisk kommunikation. Kim Strandberg invaldes i Vetenskaps-Societeten år 2023.

Vetenskapens natt äger rum torsdagen den 9 januari 2025. Under kvällen arrangeras närmare femtio vetenskapsrelaterade evenemang runt om i Helsingfors.

Finska Vetenskaps-Societeten deltar med ett eget program som hålls i Societetens lokaler på Norra Magasinsgatan 7 A i Gardesstaden.

Programmet, som hålls på svenska och engelska, innehåller samtal mellan Societetens redaktörer och författare om aktuella vetenskapliga publikationer utgivna av Societeten.

Under kvällen diskuteras bland annat:

▪️ Hur Sovjetunionen använde Kalevala för att forma relationen mellan Karelen och Finland under åren 1940–1956.

▪️ Hur vanliga människor blev involverade i spritsmugglingens nätverk under förbudstiden.

Författarna presenterar sin forskning och lyfter fram oväntade perspektiv på både historiska och aktuella samhällsfrågor. Utöver diskussionerna får besökarna möjlighet att bekanta sig med Societetens lokaler och verksamhet.

Evenemanget är öppet för allmänheten och kräver ingen förhandsanmälan.

Varmt välkomna!

Program:

kl. 18.30–19.00: Contested Heritage: Kalevala, Pan-Finnism, and Soviet Karelia

Professor Jan Sundberg and Dr. Takehiro Okabe, both from the University of Helsinki, discuss Okabe’s work Taming Greater Finland. This study explores how the Soviet Union used pan-Finnism and the Kalevala to exert influence over Soviet Karelia and shape its relationship with Finland. Okabe’s research uncovers complex cultural exchanges and resistance among Finns, Karelians, and Veps, offering fresh insights into Finnish-Soviet relations during 1940–1956.

kl. 19.00–19.10 Diskussion

kl. 19.10–19.15 Paus

kl. 19.15–19.45: Lars Westerlund: Dolda nätverk – Småfolket och spritsmuggling under förbudstiden

Professor Lars Westerlund (Åbo Akademi) presenterar sin bok ”Vem var spritsmugglarna? Då småfolket blev företagare”, som ger en djupare inblick i förbudstidens spritsmuggling och de vanliga människor som drev verksamheten. Tillsammans med professor Stig-Olof Londen (Aalto-universitetet) utforskas nya perspektiv på denna unika och ofta missförstådda period i Finlands historia.

kl. 19.45–20.00 Diskussion

Finska Vetenskaps-Societeten ordnar i samarbete med Det Norske Videnskaps-Akademi symposiet ”Sápmi Sameland med en mångtydig kulturautonomi” 22–23.10.2024 i Oslo. Societeten betalar resan för sina medlemmar. Mera information skickas i början av hösten.

Syftet med symposiet om samer i tre nordiska länder är att samla forskare kring frågan om samernas problematiska väg till erkännande och en institutionell aktör inom det offentliga beslutsfattandet. I samtliga tre länder har målet uppnåtts men med olika fart och delegerad styrka. Frågan är vad detta innebär i termer av maktbefogenheter över territorier, folk och näringar?

Minnestal över professor Sten Berglund hålls av professor emeritus Jan Sundberg.

Föredrag av professor Kari Rummukainen under rubriken ”Gravitaatioaaltoja maailmankaikkeuden alkuhetkiltä”.

Kari Rummukainen är professor i teoretisk partikelfysik vid Helsingfors universitet sedan år 2009. Han avlade filosofie doktorsexamen vid Helsingfors universitet år 1990. Hans forskning har koncentrerat på elementär partikelfysik och kosmologi. Kari Rummukainen invaldes i Vetenskaps-Societeten år 2022.

Mötet är öppet för allmänheten och kräver ingen förhandsanmälning. Varmt välkommen att delta på plats eller på distans.

Länk till direktsändningen

Minnestal över Jorma Keski-Oja hålls av Antti Vaheri.

Miska Luoto håller föredrag under rubriken “Luonnonmaantiede ja ekosysteemimallinnus”.

Emilia Kilpua håller föredrag.under rubriken ”Aurinkomyrskyt”.

På majmötet håller professor Jessica Rosenholm ett föredrag under rubriken ”Nanomedicin – små läkemedel, stora möjligheter”.

Jessica Rosenholm är professor i farmaci, företrädesvis läkemedelsutveckling vid Åbo Akademi sedan år 2015. Hon avlade teknologie doktorsexamen vid Åbo Akademi år 2008. Hennes forskning har koncentrerat sig på nya material och teknologier inom läkemedelsutveckling, främst utveckling av nanomediciner. Jessica Rosenholm erhöll professor E.J. Nyströms pris år 2024.

Mötet är öppet för allmänheten och kräver ingen förhandsanmälning. Varmt välkomna!

Finska Vetenskaps-Societeten ordnar högtidssammankomst till sina ledamöter och inbjudna gäster.

Minnestal över professor Sören Illman hålls av Stig-Olof Londen.

Föredrag av Indrė Žliobaitė under rubriken ”On the longevity of complex living systems”.

Föredrag av Craig Primmer under rubriken ”Elämä on valintoja: geenien ja ympäristön vaikutus loheen”.

Mötet är öppet för allmänheten och kräver ingen förhandsanmälning. Varmt välkommen att delta på plats eller på distans.

Länk till direktsändningen

Varmt välkomna till minnesseminariet tillägnat Holger Thesleff, framstående professor i grekisk filologi (1924–2023). Seminariet kommer att utforska Thesleffs arv för forskningen inom filosofins historia och antikens kultur vid Helsingfors universitet, samt hans betydelse som forskare och medlem av forskarsamhället. Föredragshållarna vid seminariet kommer att vara Thesleffs elever samt forskare som väl känner till hans undervisning och forskning.

Seminariet är på finska och ordnas i samarbete med KFY (Klassisk-filologiska föreningen). Seminariet hålls i Forsthuset, sal 6, Unionsgatan 40, 3:e våningen.

Vi ber er vänligen anmäla er till seminariet senast 29.2.2024 via denna länk.

Evenemanget direktsänds, så du kan delta på plats eller på distans, länk till direksändningen.

Program

Föredrag av Jouko Rikkinen under rubriken ”Sienten kirjo muinaisissa meripihkametsissä”.

Föredrag av Theo Kurtén under rubriken ”Atmosfärisk aerosolkemi: hur långsam förbränning gör ångor klibbigare (med hjälp av kvantmekanik och relativitet)”.

Minnestal över professor Mårten Wikström hålls av Ville Kaila.

Länk till direktsändningen

Finska Vetenskaps-Societeten ordnar symposiet Språk och förståelse 15.2.2024 kl. 16.15–20.00 i Maijasalen på Helsingfors centrumbibliotek Ode, Tölöviksgatan 4, 00100 Helsingfors.

Evenemanget är öppet för allmänheten och kräver ingen anmälning.

Ohjelma / Program:

Mats Gyllenberg: Tilaisuuden avaus / Välkomstord

Puheenjohtaja / Moderator: Hannu Riikonen

Matti Miestamo: Kielten erilaisuus ja samuus — ymmärtämisen edellytyksistä globaalissa perspektiivissä

Juha Janhunen: Att förstå språk i tid och rum

Helena Lehečková: Monikielisyys ja ymmärtämisen haaste – vem lär sig vems språk

Väliaika / Paus (17.40-18.00)

Puheenjohtaja / Moderator: Juhani Härmä

Arto Mustajoki: Kuinka voisimme ymmärtää toisiamme kun puhumme kaikki eri kieltä

Janne Saarikivi: Miten suomen kieltä voi ymmärtää? Universaaleja ja kulttuurispesifisiä leksikaalisia merkityksenkehityksiä ja niiden syitä

Johanna Isosävi: Miten suomalaiset ja ranskalaiset ymmärtävät toistensa kohteliaisuuden

Jan-Ola Östman: Förståelse handlar inte bara om språk – om integration till landsbygden

Under de senaste årtiondena har det skett betydande förändringar inom det europeiska och globala forsknings- och högre utbildningssystemet. Detta seminarium tar sig an ämnet ur ett kunskapshistoriskt perspektiv. Johan Östling, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Lunds Universitet, kommer att hålla ett föredrag med titeln ’The Europeanisation of the Universities: Transforming Knowledge Institutions, c. 1985–2010’, följt av kommentarer från Marja Jalava (Tammerfors universitet). Diskussionen modereras av Stefan Nygård (Helsingfors universitet).

Evenemanget är på engelska och arrangeras av projektet Vetenskapens historia i Finland, med stöd av Finska Vetenskaps-Societeten och Suomalainen Tiedeakatemia.

Seminariet äger rum på Finska Vetenskaps-Societetens kansli (Norra Magasinsgatan 7 A 6, 4:e våningen) samt via direktsändning på nätet, måndagen den 29 januari, kl. 17.00–19.00.

Anmäl dig via denna länk.

Vetenskapens natt firas i Helsingfors på torsdagen 25.1.2024 och under kvällen och natten arrangeras nästan femtio vetenskapsrelaterade evenemang i staden. Finska Vetenskaps-Societeten deltar i Vetenskapens natt med sitt eget program, som hålls i Societetens lokaler på Norra Magasinsgatan 7 A i Gardesstaden.

Redaktörerna för Societetens vetenskapliga publikationer kommer att diskutera med författarna om bland annat Kronoborgs öde under Sovjettiden, den svenska stormaktstiden och namnen på kvinnorna i det antika Rom. Förutom intressanta diskussioner kan man under kvällen även bekanta sig med Societetens lokaler och verksamhet.

Societetens vice ordförande, Jan Sundberg, kommer att presentera sitt program på svenska medan resten av programmet hålls på finska.

Evenemanget är öppet för allmänheten och kräver ingen anmälning.

Program:

kl. 18.30–19.00: ’Lolo’ Krusius-Ahrenberg: En banbrytande kvinnas arv

Finska Vetenskaps-Societetens vice ordförande professor Jan Sundberg (Helsingfors universitet) inleder kvällen med en presentation om ’Lolo’ Krusius-Ahrenberg, som år 1960 blev den första kvinnliga medlemmen i Finska Vetenskaps-Societeten och efter vilken Societetens mötesrum har fått sitt namn.

kl. 19.00–19.30: Matka menneisyyteen – Kurkijoen kohtalo Neuvostoliiton aikana

Tohtori Netta Böök (Aalto-yliopisto) esittelee kiehtovan teoksensa, Talot pysyvät, ihmiset vaihtuvat, joka kuljettaa lukijan syvälle entisen Kurkijoen kirkonkylän tarinaan, Laatokan rannan rauhallisiin maisemiin. Haastattelijana toimii professori Stig-Olof Londen (Aalto-yliopisto).

kl. 19.30–20.00: Antiikin Rooman naiset: Nimiä ja identiteettejä

FT Tuomo Nuorluoto (Suomen Rooman-instituutti) ja professori Mika Kajava (Helsingin yliopisto) avaavat keskustelun antiikin Rooman naisten nimistä. Nuorluodon aihetta käsittelevä kirja Latin Female Cognomina. A Study on the Personal Names of Roman Women ilmestyy loppuvuodesta 2023.

kl. 20.00–20.30: Unohdettu kaunokirjailija ja valtiomies – Olof Hermelin Ruotsi-Suomen aikakaudella

Professori H.K. Riikonen (Helsingin yliopisto) valaisee unohtuneen suurmiehen, Olof Hermelinin, keskeistä roolia Ruotsi-Suomen suurvalta-aikakaudella. Olof Hermelin toimi Kaarle XII:n hovikirjailijana, Tarton yliopiston professorina ja ikuisti latinankielisillä runoillaan kaikki maamme kaupungit. Haastattelijana toimii professori Stig-Olof Londen (Aalto-yliopisto).

Mötet inleds med ett seminarium där projektet Human Diversity presenteras:

16:15

•  Virpi Lummaa: Mitä Human Diversity on?
•  Mirkka Lahdenperä: Mitä Evolutionary Health on ja esimerkki tutkimuksesta.

16:30

• Päivi Onkamo: Mitä suomalaisten aDNA-tutkimus Suomessa on?
• Elina Salmela/Sanni Peltola: Mitä on arkeogenetiikka ja esimerkki tutkimuksesta.

16:50

• Päivi Onkamo/Outi Vesakoski/Georg Haggren: Muinaisesine tietokanta AADAsta.
• Ulla Moilanen: Arkeologinen proteiinitutkimus.

17:10

• Outi Vesakoski: Suomen kielellisestä menneisyydestä ja evolutiivisesta kielentutkimuksesta.

17:25

• Veronika Laippala: Mitä NLP-mäinen kielentutkimus on ja miksi siihen kannattaa panostaa Suomessa?
• Jenna Kanerva: Miten NLP-osaamisen soveltaminen Human Diversityn aineistoihin tuo esiin uutta tietoa.

Mötet fortsätter med tre minnestal:

Minnestal över professor Nils Storå hålls av Anna-Maria Åström

Minnestal över professor Pirjo Sewón hålls av Mats Gyllenberg

Minnestal över professor Bengt Stenlund hålls av Mikko Hupa

Den allmänna delen av mötet strömmas, länk till direktsändningen.

Föredrag av Mikael Fogelholm under rubriken ”Asiakasetukorttien keräämä ruokaostosdata tieteellisen tutkimuksen välineenä: LoCard tutkimus”.

Föredrag av Eva Heiskanen under rubriken ”Kestävien kulutuskäytäntöjen leviäminen: latenttien verkostojen merkitys”.

Länk till direktsändningen

Minnestal över Holger Thesleff hålls av Mika Kajava.

Föredrag av Minna Palmroth under rubriken ”Avaruus on uusi musta”.

Föredrag av Theo Kurtén under rubriken ”Atmosfärisk aerosolkemi: hur långsam förbränning gör ångor klibbigare (med hjälp av kvantmekanik och relativitet)”.

Länk till direktsändningen 

Föredrag av professor Karl-Erik Michelsen under titeln ”Teollisuus -modernin yhteiskunnan tuntematon ilmiö”

Föredrag av professor Eeva Furman under titeln ”Sotkuinen maailma tutkimuskohteena – kestävyystutkimuksen poluilla”

Minnestal över professor Nils-Erik Saris hålls av Per Saris

Minnestal över professor Matti Klinge hålls av Henrik Meinander

Föredrag av Eero Castrén under rubriken ”Aivojen muovautuvuus”

Föredrag av Erika Löfström under rubriken ”Doktorandhandledning – vad spelar den för roll?”