Swedish logo

Kommande evenemang

  • 16.09.2024
  • 17:15
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Event image

Månadsmöte

Läs mera
  • Minnestal över Jorma Keski-Oja hålls av Antti Vaheri.

  • Miska Luoto håller föredrag.

  • Emilia Kilpua håller föredrag.

  • 21.10.2024
  • 17:15
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Event image

Månadsmöte

Läs mera
  • Kari Rummukainen håller föredrag.

  • 18.11.2024
  • 17:15
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Event image

Månadsmöte

Läs mera
  • Hannes Lohi håller föredrag.

  • Antti Mäkitie håller föredrag.

  • 16.12.2024
  • 17:15
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Event image

Månadsmöte

Läs mera

Tidigare evenemang

  • 20.05.2024
  • 17:15
  • Villa Aikala, Johannesbergsvägen 8, Helsingfors
Månadsmöte featured image

Månadsmöte

Läs mera
  • På majmötet håller professor Jessica Rosenholm ett föredrag under rubriken ”Nanomedicin – små läkemedel, stora möjligheter”.

    Jessica Rosenholm är professor i farmaci, företrädesvis läkemedelsutveckling vid Åbo Akademi sedan år 2015. Hon avlade teknologie doktorsexamen vid Åbo Akademi år 2008. Hennes forskning har koncentrerat sig på nya material och teknologier inom läkemedelsutveckling, främst utveckling av nanomediciner. Jessica Rosenholm erhöll professor E.J. Nyströms pris år 2024.

    Mötet är öppet för allmänheten och kräver ingen förhandsanmälning. Varmt välkomna!

  • 29.04.2024
Högtidssammankomst featured image

Högtidssammankomst

Läs mera
  • Finska Vetenskaps-Societeten ordnar högtidssammankomst till sina ledamöter och inbjudna gäster.

  • 18.03.2024
  • 17:15
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Månadsmöte featured image

Månadsmöte

Läs mera
  • Minnestal över professor Sören Illman hålls av Stig-Olof Londen.

  • Föredrag av Indrė Žliobaitė under rubriken ”On the longevity of complex living systems”.

  • Föredrag av Craig Primmer under rubriken ”Elämä on valintoja: geenien ja ympäristön vaikutus loheen”.

  • Mötet är öppet för allmänheten och kräver ingen förhandsanmälning. Varmt välkommen att delta på plats eller på distans.

  • 15.03.2024
  • 14:15 - 18:00
  • Forsthuset, sal 6, Unionsgatan 40, 00170 Helsingfors
Seminarium till minnet av Holger Thesleff featured image

Seminarium till minnet av Holger Thesleff

Läs meraAnmäl dig
  • Varmt välkomna till minnesseminariet tillägnat Holger Thesleff, framstående professor i grekisk filologi (1924–2023). Seminariet kommer att utforska Thesleffs arv för forskningen inom filosofins historia och antikens kultur vid Helsingfors universitet, samt hans betydelse som forskare och medlem av forskarsamhället. Föredragshållarna vid seminariet kommer att vara Thesleffs elever samt forskare som väl känner till hans undervisning och forskning.

    Seminariet är på finska och ordnas i samarbete med KFY (Klassisk-filologiska föreningen). Seminariet hålls i Forsthuset, sal 6, Unionsgatan 40, 3:e våningen.

    Vi ber er vänligen anmäla er till seminariet senast 29.2.2024 via denna länk.

    Evenemanget direktsänds, så du kan delta på plats eller på distans, länk till direksändningen.

    Program

    14.15 Professori Mika Kajava Seminaarin avaus ja avaussanat
    14.30 VTT, FM Lassi Jakola Platonin kontekstit
    14.50 Professori Pauliina Remes Kaksi maailmaa vai kaksi tasoa? Platon ja Thesleff havaittavan todellisuuden suhteesta ideoihin
    15.10 FT, Dos. Mika Perälä Refleksiivisen tiedon lajit Platonin Kharmides-dialogissa
    15.30 Keskustelu
    15.50 Kahvitauko
    16.20 FT, Dos. Eero Salmenkivi Mieleen palauttaminen Platonin Menon-dialogissa
    16.40 Professori emeritus Hannu Riikonen Holger Thesleff ja antiikin jälkivaikutus
    17.00 Keskustelu
    17.20 Akateemikko Ilkka Niiniluoto Seminaarin päätössanat ja päättäminen
  • 19.02.2024
  • 17:15
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Månadsmöte featured image

Månadsmöte

Läs mera
  • Föredrag av Jouko Rikkinen under rubriken ”Sienten kirjo muinaisissa meripihkametsissä”.

  • Föredrag av Theo Kurtén under rubriken ”Atmosfärisk aerosolkemi: hur långsam förbränning gör ångor klibbigare (med hjälp av kvantmekanik och relativitet)”.

  • Minnestal över professor Mårten Wikström hålls av Ville Kaila.

  • 15.02.2024
  • 16:15
  • Biblioteket Ode, Maijasalen, Tölöviksgatan 4, Helsingfors
Symposium: Språk och förståelse featured image

Symposium: Språk och förståelse

Läs mera
  • Finska Vetenskaps-Societeten ordnar symposiet Språk och förståelse 15.2.2024 kl. 16.15–20.00 i Maijasalen på Helsingfors centrumbibliotek Ode, Tölöviksgatan 4, 00100 Helsingfors.

    Evenemanget är öppet för allmänheten och kräver ingen anmälning.

    Ohjelma / Program:

    Mats Gyllenberg: Tilaisuuden avaus / Välkomstord

    Puheenjohtaja / Moderator: Hannu Riikonen

    Matti Miestamo: Kielten erilaisuus ja samuus — ymmärtämisen edellytyksistä globaalissa perspektiivissä

    Juha Janhunen: Att förstå språk i tid och rum

    Helena Lehečková: Monikielisyys ja ymmärtämisen haaste – vem lär sig vems språk

    Väliaika / Paus (17.40-18.00)

    Puheenjohtaja / Moderator: Juhani Härmä

    Arto Mustajoki: Kuinka voisimme ymmärtää toisiamme kun puhumme kaikki eri kieltä

    Janne Saarikivi: Miten suomen kieltä voi ymmärtää? Universaaleja ja kulttuurispesifisiä leksikaalisia merkityksenkehityksiä ja niiden syitä

    Johanna Isosävi: Miten suomalaiset ja ranskalaiset ymmärtävät toistensa kohteliaisuuden

    Jan-Ola Östman: Förståelse handlar inte bara om språk – om integration till landsbygden

  • 29.01.2024
  • 17:00 - 19:00
  • Norra Magasinsgatan 7 A 6, 4. vån, 00130 Helsingfors.
Seminarium om vetenskapens historia featured image

Seminarium om vetenskapens historia

Läs mera
  • Under de senaste årtiondena har det skett betydande förändringar inom det europeiska och globala forsknings- och högre utbildningssystemet. Detta seminarium tar sig an ämnet ur ett kunskapshistoriskt perspektiv. Johan Östling, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Lunds Universitet, kommer att hålla ett föredrag med titeln ’The Europeanisation of the Universities: Transforming Knowledge Institutions, c. 1985–2010’, följt av kommentarer från Marja Jalava (Tammerfors universitet). Diskussionen modereras av Stefan Nygård (Helsingfors universitet).

    Evenemanget är på engelska och arrangeras av projektet Vetenskapens historia i Finland, med stöd av Finska Vetenskaps-Societeten och Suomalainen Tiedeakatemia.

    Seminariet äger rum på Finska Vetenskaps-Societetens kansli (Norra Magasinsgatan 7 A 6, 4:e våningen) samt via direktsändning på nätet, måndagen den 29 januari, kl. 17.00–19.00.

    Anmäl dig via denna länk.

  • 25.01.2024
  • 18:00
  • Norra Magasinsgatan 7 A 6, 00130 Helsingfors, 4. våningen
Vetenskapens natt featured image

Vetenskapens natt

Läs mera
  • Vetenskapens natt firas i Helsingfors på torsdagen 25.1.2024 och under kvällen och natten arrangeras nästan femtio vetenskapsrelaterade evenemang i staden. Finska Vetenskaps-Societeten deltar i Vetenskapens natt med sitt eget program, som hålls i Societetens lokaler på Norra Magasinsgatan 7 A i Gardesstaden.

    Redaktörerna för Societetens vetenskapliga publikationer kommer att diskutera med författarna om bland annat Kronoborgs öde under Sovjettiden, den svenska stormaktstiden och namnen på kvinnorna i det antika Rom. Förutom intressanta diskussioner kan man under kvällen även bekanta sig med Societetens lokaler och verksamhet.

    Societetens vice ordförande, Jan Sundberg, kommer att presentera sitt program på svenska medan resten av programmet hålls på finska.

    Evenemanget är öppet för allmänheten och kräver ingen anmälning.

  • Program:

    kl. 18.30–19.00: ’Lolo’ Krusius-Ahrenberg: En banbrytande kvinnas arv

    Finska Vetenskaps-Societetens vice ordförande professor Jan Sundberg (Helsingfors universitet) inleder kvällen med en presentation om ’Lolo’ Krusius-Ahrenberg, som år 1960 blev den första kvinnliga medlemmen i Finska Vetenskaps-Societeten och efter vilken Societetens mötesrum har fått sitt namn.

    kl. 19.00–19.30: Matka menneisyyteen – Kurkijoen kohtalo Neuvostoliiton aikana

    Tohtori Netta Böök (Aalto-yliopisto) esittelee kiehtovan teoksensa, Talot pysyvät, ihmiset vaihtuvat, joka kuljettaa lukijan syvälle entisen Kurkijoen kirkonkylän tarinaan, Laatokan rannan rauhallisiin maisemiin. Haastattelijana toimii professori Stig-Olof Londen (Aalto-yliopisto).

    kl. 19.30–20.00: Antiikin Rooman naiset: Nimiä ja identiteettejä

    FT Tuomo Nuorluoto (Suomen Rooman-instituutti) ja professori Mika Kajava (Helsingin yliopisto) avaavat keskustelun antiikin Rooman naisten nimistä. Nuorluodon aihetta käsittelevä kirja Latin Female CognominaA Study on the Personal Names of Roman Women ilmestyy loppuvuodesta 2023.

    kl. 20.00–20.30: Unohdettu kaunokirjailija ja valtiomies – Olof Hermelin Ruotsi-Suomen aikakaudella

    Professori H.K. Riikonen (Helsingin yliopisto) valaisee unohtuneen suurmiehen, Olof Hermelinin, keskeistä roolia Ruotsi-Suomen suurvalta-aikakaudella. Olof Hermelin toimi Kaarle XII:n hovikirjailijana, Tarton yliopiston professorina ja ikuisti latinankielisillä runoillaan kaikki maamme kaupungit. Haastattelijana toimii professori Stig-Olof Londen (Aalto-yliopisto).

  • 15.01.2024
  • 16:15
  • Åbo universitet, Tauno Nurmela-salen, 20014 Åbo
Event image

Månadsmöte

Läs mera
  • Mötet inleds med ett seminarium där projektet Human Diversity presenteras:

    16:15

    •  Virpi Lummaa: Mitä Human Diversity on?
    •  Mirkka Lahdenperä: Mitä Evolutionary Health on ja esimerkki tutkimuksesta.

    16:30

    • Päivi Onkamo: Mitä suomalaisten aDNA-tutkimus Suomessa on?
    • Elina Salmela/Sanni Peltola: Mitä on arkeogenetiikka ja esimerkki tutkimuksesta.

    16:50

    • Päivi Onkamo/Outi Vesakoski/Georg Haggren: Muinaisesine tietokanta AADAsta.
    • Ulla Moilanen: Arkeologinen proteiinitutkimus.

    17:10

    • Outi Vesakoski: Suomen kielellisestä menneisyydestä ja evolutiivisesta kielentutkimuksesta.

    17:25

    • Veronika Laippala: Mitä NLP-mäinen kielentutkimus on ja miksi siihen kannattaa panostaa Suomessa?
    • Jenna Kanerva: Miten NLP-osaamisen soveltaminen Human Diversityn aineistoihin tuo esiin uutta tietoa.

     

  • Mötet fortsätter med tre minnestal:

  • Minnestal över professor Nils Storå hålls av Anna-Maria Åström

  • Minnestal över professor Pirjo Sewón hålls av Mats Gyllenberg

  • Minnestal över professor Bengt Stenlund hålls av Mikko Hupa

  • Den allmänna delen av mötet strömmas, länk till direktsändningen.

  • 18.12.2023
  • 17:15
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Månadsmöte featured image

Månadsmöte

Läs mera
  • Föredrag av Mikael Fogelholm under rubriken ”Asiakasetukorttien keräämä ruokaostosdata tieteellisen tutkimuksen välineenä: LoCard tutkimus”.

  • Föredrag av Eva Heiskanen under rubriken ”Kestävien kulutuskäytäntöjen leviäminen: latenttien verkostojen merkitys”.

  • 20.11.2023
  • 17:00 - 19:00
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Månadsmöte featured image

Månadsmöte

Läs mera
  • Minnestal över Holger Thesleff hålls av Mika Kajava.

  • Föredrag av Minna Palmroth under rubriken ”Avaruus on uusi musta”.

  • Föredrag av Theo Kurtén under rubriken ”Atmosfärisk aerosolkemi: hur långsam förbränning gör ångor klibbigare (med hjälp av kvantmekanik och relativitet)”.

  • 07.11.2023
  • 17:15 - 18:45
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Temakväll: Finansieringen för forskning och utveckling ökar, hur fördelas potten? featured image

Temakväll: Finansieringen för forskning och utveckling ökar, hur fördelas potten?

Lagen om finansiering av statlig forskning och utveckling som slutfördes i slutet av förra året fastställer att finansieringen ska ...
Läs mera

Lagen om finansiering av statlig forskning och utveckling som slutfördes i slutet av förra året fastställer att finansieringen ska ökas till 4 % av bruttonationalprodukten fram till år 2030. Eftersom fördelningen av finansieringen mellan olika forsknings- och utvecklingsområden inte närmare specificeras i lagen, förblev situationen öppen. Uttalanden för både företags- och innovationsfinansiering samt för universitet och grundforskning har förekommit under hösten.

Hur fördelas potten? Varmt välkommen att diskutera ämnet vid ett gemensamt evenemang arrangerat av Finska Vetenskaps-Societeten och Suomalainen Tiedeakatemia på Vetenskapernas hus i Helsingfors tisdagen den 7.11.2023.

Kvällen inleds av Paula Eerola, generaldirektör för Finlands Akademi, Riikka Heikinheimo, direktör vid Finlands Näringsliv EK, Keijo Hämäläinen, rektor vid Tammerfors universitet och Ilkka Niiniluoto, akademiker och professor emeritus. Kvällens moderator är Kari Raivio, kansler och professor emeritus.

Programmet är enspråkigt finskt och öppet för allmänheten, ingen anmälning krävs.

Evenemanget kan även följas via direktsändning på nätet, länken till direktsändningen hittar du HÄR.

  • 18.10.2023
  • 13:00 - 19:00
  • Tankehörnan
Suomalaisen pakolaispolitiikan puoli vuosisataa – Chilen vallankaappauksesta tähän päivään featured image

Suomalaisen pakolaispolitiikan puoli vuosisataa – Chilen vallankaappauksesta tähän päivään

Tasan 50 vuotta sitten Kalevi Sorsan hallitus teki päätöksen ottaa vastaan Chilestä poliittisia pakolaisia. Suomeen heitä tuli alle 200, ...
Läs mera

Tasan 50 vuotta sitten Kalevi Sorsan hallitus teki päätöksen ottaa vastaan Chilestä poliittisia pakolaisia. Suomeen heitä tuli alle 200, Ruotsiin saapui yli 11 000 chileläistä. Myös Suomessa chileläisillä oli kuitenkin iso näkyvyys ja vaikutus. He olivat ensimmäinen Euroopan ulkopuolelta saapunut merkittävä pakolaisryhmä maassamme. Chilen vallankaappaus ja pakolaisuus olivat osaltaan myös muuttamassa pohjoismaista hyvinvointivaltiota ja ihmisoikeuspolitiikkaa.

Seminaari keskittyy Chilen vallankaappaukseen 50 vuotta sitten, mutta pakolaisuutta käsitellään historian lisäksi myös nykypäivän näkökulmasta. Chileläisten jälkeen Suomeen saapui 1970-luvulla noin 500 venepakolaista Vietnamista ja tuhansia Afrikan sarven sotaa pakenevia somalialaisia 1990-luvun alussa. Myöhemmin isoja pakolaisryhmiä on tullut esimerkiksi Afganistanista, Irakista ja Turkista.

Erilaisten siirtolais- ja pakolaisryhmien vastaanotto ja sopeutuminen on Suomessa ollut erilaista. Seminaarissa pohditaan asiantuntijapuheenvuorojen ja paneelin kautta suomalaisen
pakolaispolitiikan syntyä, muotoutumista ja kipukohtia sekä tämän päivän tilannetta.

Seminaari jakautuu kahteen osuuteen. Ensimmäisessä osassa klo 13-15 keskitytään chileläispakolaisten vastaanottoon, heidän omiin kokemuksiin sekä vaikutukseen suomalaisessa yhteiskunnassa. Toisessa osassa klo 17-19 syvennytään Suomen pakolaispolitiikan pitkään linjaan – mikä on muuttunut 50 vuodessa, ja mikä taas ei?

Seminaari striimataan: linkki striimiin.

Tilaisuus on avoin kaikille eikä siihen ole ilmoittautumista. Tervetuloa!

Tilaisuuden järjestävät Historioitsijat ilman rajoja Suomessa ry, Chile50-ryhmä, Helsingin yliopisto, Suomen Tiedeseura, Suomen YK-liitto ja Suomen Pakolaisapu.

Tiedekulman esteettömyystiedot: Tiedekulma on esteetön tila ja esteetön sisäänkäynti sijaitsee Yliopistonkadun sekä Fabianinkadun kulmassa. Vessat ovat 2 ja K1 kerroksissa, näihin kerroksiin pääsee hissillä.

Ohjelma:

Klo 13 Tilaisuuden avaus
● Historioitsijat ilman rajoja Suomessa ry
● Helsingin yliopisto
● Chilen suurlähetystö Suomessa

Klo 13.15-15 Alustukset ja keskustelu: Chileläispakolaiset suomalaisen pakolaispolitiikan historiassa
● VTT Matti Välimäki: ”Vuoden 1973 vastaanottopäätös osana suomalaisen
pakolaispolitiikan pitkää kehitystä”
● Professori Jussi Pakkasvirta: ”Miten Chilen vallankaappaus muutti
Pohjoismaita?”
● FM Adrian Soto: ”Chileläisenä Suomessa – sopeutuminen ja muutos”
Moderaattori: FT Auli Leskinen

Klo 15-17 Tauko

Klo 17-19 Paneelikeskustelu: Suomen pakolaispolitiikka ennen ja nyt
● Toiminnanjohtaja Annu Lehtinen, Suomen Pakolaisapu
● Toiminnanjohtaja Tobias van Treeck, IOM Finland
● Berivan Suleiman, Vuoden pakolainen 2023
● Alfonso Padilla

Moderaattori: Dosentti Erkki Tuomioja, Historioitsijat ilman rajoja Suomessa ry

Lisätiedot:
Heta Hedman
Pääsihteeri
Historioitsijat ilman rajoja Suomessa ry
heta.hedman@hwb.fi
puh. 0406608979

  • 16.10.2023
  • 17:00 - 19:00
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Månadsmöte featured image

Månadsmöte

Läs mera
  • Föredrag av professor Karl-Erik Michelsen under titeln ”Teollisuus -modernin yhteiskunnan tuntematon ilmiö”

  • Föredrag av professor Eeva Furman under titeln ”Sotkuinen maailma tutkimuskohteena – kestävyystutkimuksen poluilla”

  • 12.10.2023
  • 17:00 - 19:00
  • Porthania, PII, Yliopistonkatu 3, Helsinki
Symposium: Litium – pärjäämmekö ilman? featured image

Symposium: Litium – pärjäämmekö ilman?

Litium on alkuaine, joka vanhastaan tunnetaan lääkkeenä. Nykyisin se pyörittää maailmaa litium-ioniakuissa. Symposiossa käsitellään litiumin esiintymistä ja käyttöä sekä ...
Läs mera

Litium on alkuaine, joka vanhastaan tunnetaan lääkkeenä. Nykyisin se pyörittää maailmaa litium-ioniakuissa. Symposiossa käsitellään litiumin esiintymistä ja käyttöä sekä lääkkeenä että akkumateriaalina. Ohjelmassa on myös esimerkkejä vaihtoehtoisista energian tuotantomenetelmistä.

Ohjelma:

Litiumin esiintyminen maapallolla – Petri Peltonen, Helsingin yliopiston taloudellisen
geologian professori

Kaivoslaki – Kai Kokko, Helsingin yliopiston ympäristöoikeuden professori

Litium lääkkeenä – Tomi Rantamäki, Helsingin yliopiston farmakologian professori

Litiumakun toiminta – Tanja Kallio, Aalto-yliopiston sähkökemian professori

Sodium battery – David Brown, CEO, Broadbit Batteries

Virtausakku – Lasse Murtomäki, Aalto-yliopiston fysikaalisen kemian ja sähkökemian professori

Tilaisuus on kaikille avoin, eikä vaadi ennakkoilmoittautumista. Lämpimästi tervetuloa!

Järjestäjä: Suomen Tiedeseura

  • 09.10.2023
  • 14:00
  • Helsingfors Universitets solennitetssal
Mikä mies Matti Klinge oli? Vad var Matti Klinge? A la recherche de Matti Klinge featured image

Mikä mies Matti Klinge oli? Vad var Matti Klinge? A la recherche de Matti Klinge

Seminarium till minnet av professor Matti Klinge (1936–2023) i Helsingfors Universitets solennitetssal 9.X.2023 klockan 14.00 16.00, Alexandersgatan 5, Helsingfors. Tillgänglig ingång från ...
Läs mera

Seminarium till minnet av professor Matti Klinge (1936–2023) i Helsingfors Universitets solennitetssal 9.X.2023 klockan 14.00 16.00, Alexandersgatan 5, Helsingfors.
Tillgänglig ingång från Fabiansgatan 33.

Professor Matti Klinge verkade under sitt liv på flera olika fält. I detta minnesseminarium möter vi nio perspektiv på professor Klinge i hans olika roller. Det är bland annat historikern, läraren, debattören och sällskapsmänniskan vi minns.

Seminariet arrangeras av en kommitté som består av vänner och elever i samarbete med andra som ingått professor Klinges breda nätverk.

Helsingfors universitet och dess kulturarv var viktiga för Matti Klinge och det är därför en glädje att få inbjuda Er till universitetets nyrenoverade huvudbyggnad.

Evenemanget är avgiftsfritt och öppet för alla. Det går inte att delta i programmet på distans.

Före programmet i solennitetssalen inbjuds deltagarna klockan 13–14 till en te- och kaffemottagning på Universitets innergård Agora.

Helsingfors stad bjuder deltagarna på en kvällsmottagning till professor Klinges ära i Stadshuset (Norra Esplanaden 11–13) klockan 17.00–19.00.

Denna inbjudan får gärna spridas.

Utförligare program, tilläggsinformation och anmälan senast 30.9:
www.lyyti.in/Klinge

Arrangör: Matti Klinges minneskommitté
Eira Aalto – Tuomas Heikkilä – Rainer Knapas – Laura Kolbe – Mirkka Lappalainen – Henrik Meinander – Märtha Norrback – Stig-Björn Nyberg – Toni Piipponen – Kristina Ranki – Henrika Tandefelt

I samarbete med: Helsingfors universitet, Helsingfors stad, Finska Vetenskaps-Societeten, Eteläsuomalainen Osakunta (ESO, Sydfinska nationen), Studentkåren vid Helsingfors universitet, Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, Niilo Helanders stiftelse och Mannerheim-museet

  • 18.09.2023
  • 17:00 - 19:00
  • Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors
Månadsmöte featured image

Månadsmöte

Läs mera
  • Minnestal över professor Nils-Erik Saris hålls av Per Saris

  • Minnestal över professor Matti Klinge hålls av Henrik Meinander

  • Föredrag av Eero Castrén under rubriken ”Aivojen muovautuvuus”

  • Föredrag av Erika Löfström under rubriken ”Doktorandhandledning – vad spelar den för roll?”