Finska Vetenskaps-Societeten ordnar i samarbete med Det Norske Videnskaps-Akademi symposiet ”Sápmi Sameland med en mångtydig kulturautonomi” 22–23.10.2024 i Oslo. Societeten betalar resan för sina medlemmar. Mera information skickas i början av hösten.

Syftet med symposiet om samer i tre nordiska länder är att samla forskare kring frågan om samernas problematiska väg till erkännande och en institutionell aktör inom det offentliga beslutsfattandet. I samtliga tre länder har målet uppnåtts men med olika fart och delegerad styrka. Frågan är vad detta innebär i termer av maktbefogenheter över territorier, folk och näringar?

Minnestal över professor Sten Berglund hålls av professor emeritus Jan Sundberg.

Föredrag av professor Kari Rummukainen under rubriken ”Gravitaatioaaltoja maailmankaikkeuden alkuhetkiltä”.

Kari Rummukainen är professor i teoretisk partikelfysik vid Helsingfors universitet sedan år 2009. Han avlade filosofie doktorsexamen vid Helsingfors universitet år 1990. Hans forskning har koncentrerat på elementär partikelfysik och kosmologi. Kari Rummukainen invaldes i Vetenskaps-Societeten år 2022.

Mötet är öppet för allmänheten och kräver ingen förhandsanmälning. Varmt välkommen att delta på plats eller på distans.

Länk till direktsändningen

Minnestal över Jorma Keski-Oja hålls av Antti Vaheri.

Miska Luoto håller föredrag under rubriken “Luonnonmaantiede ja ekosysteemimallinnus”.

Emilia Kilpua håller föredrag.under rubriken ”Aurinkomyrskyt”.

På majmötet håller professor Jessica Rosenholm ett föredrag under rubriken ”Nanomedicin – små läkemedel, stora möjligheter”.

Jessica Rosenholm är professor i farmaci, företrädesvis läkemedelsutveckling vid Åbo Akademi sedan år 2015. Hon avlade teknologie doktorsexamen vid Åbo Akademi år 2008. Hennes forskning har koncentrerat sig på nya material och teknologier inom läkemedelsutveckling, främst utveckling av nanomediciner. Jessica Rosenholm erhöll professor E.J. Nyströms pris år 2024.

Mötet är öppet för allmänheten och kräver ingen förhandsanmälning. Varmt välkomna!

Finska Vetenskaps-Societeten ordnar högtidssammankomst till sina ledamöter och inbjudna gäster.

Minnestal över professor Sören Illman hålls av Stig-Olof Londen.

Föredrag av Indrė Žliobaitė under rubriken ”On the longevity of complex living systems”.

Föredrag av Craig Primmer under rubriken ”Elämä on valintoja: geenien ja ympäristön vaikutus loheen”.

Mötet är öppet för allmänheten och kräver ingen förhandsanmälning. Varmt välkommen att delta på plats eller på distans.

Länk till direktsändningen

Varmt välkomna till minnesseminariet tillägnat Holger Thesleff, framstående professor i grekisk filologi (1924–2023). Seminariet kommer att utforska Thesleffs arv för forskningen inom filosofins historia och antikens kultur vid Helsingfors universitet, samt hans betydelse som forskare och medlem av forskarsamhället. Föredragshållarna vid seminariet kommer att vara Thesleffs elever samt forskare som väl känner till hans undervisning och forskning.

Seminariet är på finska och ordnas i samarbete med KFY (Klassisk-filologiska föreningen). Seminariet hålls i Forsthuset, sal 6, Unionsgatan 40, 3:e våningen.

Vi ber er vänligen anmäla er till seminariet senast 29.2.2024 via denna länk.

Evenemanget direktsänds, så du kan delta på plats eller på distans, länk till direksändningen.

Program

Föredrag av Jouko Rikkinen under rubriken ”Sienten kirjo muinaisissa meripihkametsissä”.

Föredrag av Theo Kurtén under rubriken ”Atmosfärisk aerosolkemi: hur långsam förbränning gör ångor klibbigare (med hjälp av kvantmekanik och relativitet)”.

Minnestal över professor Mårten Wikström hålls av Ville Kaila.

Länk till direktsändningen

Finska Vetenskaps-Societeten ordnar symposiet Språk och förståelse 15.2.2024 kl. 16.15–20.00 i Maijasalen på Helsingfors centrumbibliotek Ode, Tölöviksgatan 4, 00100 Helsingfors.

Evenemanget är öppet för allmänheten och kräver ingen anmälning.

Ohjelma / Program:

Mats Gyllenberg: Tilaisuuden avaus / Välkomstord

Puheenjohtaja / Moderator: Hannu Riikonen

Matti Miestamo: Kielten erilaisuus ja samuus — ymmärtämisen edellytyksistä globaalissa perspektiivissä

Juha Janhunen: Att förstå språk i tid och rum

Helena Lehečková: Monikielisyys ja ymmärtämisen haaste – vem lär sig vems språk

Väliaika / Paus (17.40-18.00)

Puheenjohtaja / Moderator: Juhani Härmä

Arto Mustajoki: Kuinka voisimme ymmärtää toisiamme kun puhumme kaikki eri kieltä

Janne Saarikivi: Miten suomen kieltä voi ymmärtää? Universaaleja ja kulttuurispesifisiä leksikaalisia merkityksenkehityksiä ja niiden syitä

Johanna Isosävi: Miten suomalaiset ja ranskalaiset ymmärtävät toistensa kohteliaisuuden

Jan-Ola Östman: Förståelse handlar inte bara om språk – om integration till landsbygden

Under de senaste årtiondena har det skett betydande förändringar inom det europeiska och globala forsknings- och högre utbildningssystemet. Detta seminarium tar sig an ämnet ur ett kunskapshistoriskt perspektiv. Johan Östling, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Lunds Universitet, kommer att hålla ett föredrag med titeln ’The Europeanisation of the Universities: Transforming Knowledge Institutions, c. 1985–2010’, följt av kommentarer från Marja Jalava (Tammerfors universitet). Diskussionen modereras av Stefan Nygård (Helsingfors universitet).

Evenemanget är på engelska och arrangeras av projektet Vetenskapens historia i Finland, med stöd av Finska Vetenskaps-Societeten och Suomalainen Tiedeakatemia.

Seminariet äger rum på Finska Vetenskaps-Societetens kansli (Norra Magasinsgatan 7 A 6, 4:e våningen) samt via direktsändning på nätet, måndagen den 29 januari, kl. 17.00–19.00.

Anmäl dig via denna länk.

Vetenskapens natt firas i Helsingfors på torsdagen 25.1.2024 och under kvällen och natten arrangeras nästan femtio vetenskapsrelaterade evenemang i staden. Finska Vetenskaps-Societeten deltar i Vetenskapens natt med sitt eget program, som hålls i Societetens lokaler på Norra Magasinsgatan 7 A i Gardesstaden.

Redaktörerna för Societetens vetenskapliga publikationer kommer att diskutera med författarna om bland annat Kronoborgs öde under Sovjettiden, den svenska stormaktstiden och namnen på kvinnorna i det antika Rom. Förutom intressanta diskussioner kan man under kvällen även bekanta sig med Societetens lokaler och verksamhet.

Societetens vice ordförande, Jan Sundberg, kommer att presentera sitt program på svenska medan resten av programmet hålls på finska.

Evenemanget är öppet för allmänheten och kräver ingen anmälning.

Program:

kl. 18.30–19.00: ’Lolo’ Krusius-Ahrenberg: En banbrytande kvinnas arv

Finska Vetenskaps-Societetens vice ordförande professor Jan Sundberg (Helsingfors universitet) inleder kvällen med en presentation om ’Lolo’ Krusius-Ahrenberg, som år 1960 blev den första kvinnliga medlemmen i Finska Vetenskaps-Societeten och efter vilken Societetens mötesrum har fått sitt namn.

kl. 19.00–19.30: Matka menneisyyteen – Kurkijoen kohtalo Neuvostoliiton aikana

Tohtori Netta Böök (Aalto-yliopisto) esittelee kiehtovan teoksensa, Talot pysyvät, ihmiset vaihtuvat, joka kuljettaa lukijan syvälle entisen Kurkijoen kirkonkylän tarinaan, Laatokan rannan rauhallisiin maisemiin. Haastattelijana toimii professori Stig-Olof Londen (Aalto-yliopisto).

kl. 19.30–20.00: Antiikin Rooman naiset: Nimiä ja identiteettejä

FT Tuomo Nuorluoto (Suomen Rooman-instituutti) ja professori Mika Kajava (Helsingin yliopisto) avaavat keskustelun antiikin Rooman naisten nimistä. Nuorluodon aihetta käsittelevä kirja Latin Female Cognomina. A Study on the Personal Names of Roman Women ilmestyy loppuvuodesta 2023.

kl. 20.00–20.30: Unohdettu kaunokirjailija ja valtiomies – Olof Hermelin Ruotsi-Suomen aikakaudella

Professori H.K. Riikonen (Helsingin yliopisto) valaisee unohtuneen suurmiehen, Olof Hermelinin, keskeistä roolia Ruotsi-Suomen suurvalta-aikakaudella. Olof Hermelin toimi Kaarle XII:n hovikirjailijana, Tarton yliopiston professorina ja ikuisti latinankielisillä runoillaan kaikki maamme kaupungit. Haastattelijana toimii professori Stig-Olof Londen (Aalto-yliopisto).

Mötet inleds med ett seminarium där projektet Human Diversity presenteras:

16:15

•  Virpi Lummaa: Mitä Human Diversity on?
•  Mirkka Lahdenperä: Mitä Evolutionary Health on ja esimerkki tutkimuksesta.

16:30

• Päivi Onkamo: Mitä suomalaisten aDNA-tutkimus Suomessa on?
• Elina Salmela/Sanni Peltola: Mitä on arkeogenetiikka ja esimerkki tutkimuksesta.

16:50

• Päivi Onkamo/Outi Vesakoski/Georg Haggren: Muinaisesine tietokanta AADAsta.
• Ulla Moilanen: Arkeologinen proteiinitutkimus.

17:10

• Outi Vesakoski: Suomen kielellisestä menneisyydestä ja evolutiivisesta kielentutkimuksesta.

17:25

• Veronika Laippala: Mitä NLP-mäinen kielentutkimus on ja miksi siihen kannattaa panostaa Suomessa?
• Jenna Kanerva: Miten NLP-osaamisen soveltaminen Human Diversityn aineistoihin tuo esiin uutta tietoa.

Mötet fortsätter med tre minnestal:

Minnestal över professor Nils Storå hålls av Anna-Maria Åström

Minnestal över professor Pirjo Sewón hålls av Mats Gyllenberg

Minnestal över professor Bengt Stenlund hålls av Mikko Hupa

Den allmänna delen av mötet strömmas, länk till direktsändningen.

Föredrag av Mikael Fogelholm under rubriken ”Asiakasetukorttien keräämä ruokaostosdata tieteellisen tutkimuksen välineenä: LoCard tutkimus”.

Föredrag av Eva Heiskanen under rubriken ”Kestävien kulutuskäytäntöjen leviäminen: latenttien verkostojen merkitys”.

Länk till direktsändningen

Minnestal över Holger Thesleff hålls av Mika Kajava.

Föredrag av Minna Palmroth under rubriken ”Avaruus on uusi musta”.

Föredrag av Theo Kurtén under rubriken ”Atmosfärisk aerosolkemi: hur långsam förbränning gör ångor klibbigare (med hjälp av kvantmekanik och relativitet)”.

Länk till direktsändningen 

Föredrag av professor Karl-Erik Michelsen under titeln ”Teollisuus -modernin yhteiskunnan tuntematon ilmiö”

Föredrag av professor Eeva Furman under titeln ”Sotkuinen maailma tutkimuskohteena – kestävyystutkimuksen poluilla”

Minnestal över professor Nils-Erik Saris hålls av Per Saris

Minnestal över professor Matti Klinge hålls av Henrik Meinander

Föredrag av Eero Castrén under rubriken ”Aivojen muovautuvuus”

Föredrag av Erika Löfström under rubriken ”Doktorandhandledning – vad spelar den för roll?”