Samarbetsprojektet mellan Finska Vetenskaps-Societeten och Suomalainen Tiedeakatemia fäster blicken på vetenskapens och kunskapens historia i republiken Finland från självständighetens första årtionden till idag.
Vetenskapens historia i Finland kartlägger centrala utvecklingslinjer inom vetenskap och kunskapsproduktion i republiken Finland, i belysning av internationell forskning inom vetenskaps- och kunskapshistoria. Forskningen är strukturerad i tre faser:
1) vetenskapen och den högre undervisningen som uppbackare eller utmanare av den sköra demokratin i början av självständighetstiden,
2) forskningens och högskoleutbildningens expansion och demokratisering i samband med välfärdssamhällets utveckling efter andra världskriget,
3) forskningens anpassning till det globaliserade kunskaps- och tävlingssamhället vid millennieskiftet.
Under alla dessa faser har Finland varit en del av vetenskapens globala nätverk. Samtidigt har det vetenskapliga livet för den enskilda forskaren inneburit vardagliga strävanden, framgångar och misslyckanden, osäkerhet och passion.
Projektet är förankrat i de senaste decenniernas forskning om samspelet mellan det lokala, nationella och internationella i vetenskaps- och kunskapshistoria (history of knowledge), samt betydelsen av den geografiska, kulturella och sociala gränsöverskridande växelverkan för kunskapsproduktion. Vårt översiktsprojekt knyter an till dessa forskningsdiskussioner, kompletterar bilden av de senaste årtiondenas utveckling i Finland och bidrar med nya analyser av vetenskapernas historia som en del av den allmänna samhällsutvecklingen: vetenskapen i samhället och samhället i vetenskapen. Vi kartlägger vetenskapens betydelse för bildning, teknologi, ekonomi och välfärdssamhället, och fäster uppmärksamhet vid hur sociala, ekonomiska och geopolitiska faktorer vid olika tidpunkter gynnat eller hämmat den vetenskapliga verksamheten.
Om oss
Projektmedlemmarna ansvarar gemensamt för de intervjuer med forskare som görs inom projektet samt för planeringen och genomförandet av publikationer och evenemang.
Stefan Nygård är projektets ansvariga ledare. Stefan är också forskare och docent i Europas historia vid Helsingfors universitet. I sin tidigare forskning har han bland annat undersökt betydelsen av centrum-periferimodeller i idéhistorien (Decentering European Intellectual Space, 2018), skuldbegreppets politiska historia och filosofi (The Politics of Debt and Europe’s Relations with the ‘South’, 2020), författarens profession (Skrivandets villkor och gemenskap, 2019), finsk-svenska kulturrelationer efter andra världskriget (Finland och Sverige på Hanaholmen , 2025) samt filosofins historia (Henri Bergson i Finland, 2011). Han har även arbetat vid European University Institute i Italien och École normale supérieure i Frankrike.
Ahto Apajalahti är filosofie magister och doktorand vid Helsingfors universitet. Hans forskningsintressen omfattar vetenskapshistoria, kalla krigets period och kulturhistoria.
Sophy Bergenheim är historiker och samhällsvetare (pol.dr.), och hon är specialiserad i kunskapens, vetenskapens och idéers samhälleliga historia samt nordiska välfärdsstaternas och civilsamhällens historia. Sophys forskningar vid Helsingfors universitet och Aalborgs universitet har behandlat bland annat expertorganisationers verksamhet och roll inom Finlands och Danmarks samhälls- och socialpolitik.
Hanna Lindberg är docent i nordisk historia och specialiserad i vetenskapens, minoriteters och välfärdsstatens historia. I sin doktorsavhandling undersökte Hanna vilken roll kön spelade inom den tidiga socialpolitiska forskningen i Finland. Efter sin disputation deltog hon i skrivandet av Åbo Akademis 100-årshistorik. För tillfället fungerar Hanna som ledare för projektet Minoritetsvälfärd och reproduktion: Professionaliseringen av den finlandssvenska befolkningsfrågan 1945–1990 (Svenska litteratursällskapet & Svenska kulturfonden). I projektet undersöker hon utvecklingen av den svenskspråkiga vården för personer med funktionsnedsättning i Finland efter andra världskriget.
Heikki Mikkonen har disputerat i idéhistoria vid Tammerfors universitet. Hans doktorsavhandling behandlade den ekonomiska tillväxtens idéhistoria, i synnerhet ur finska nationalekonomiska föreningars synpunkt. Boken National Wealth, Income and the History of Economic Growth (Routledge), som baserar sig på hans avhandling, utkom 2025. Efter disputationen har Heikki deltagit i ett sociologiskt forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som analyserar hur expertkunskap mobiliseras och bestrids i den politiska diskussionen i Finland. Dessutom har han forskat i statistikföringen av hög ålder samt Statistiska Samfundets i Finland historia. Heikki är sekreterare för Finlands lärdomshistoriska samfund samt medlem i dess styrelse.
Katariina Parhi har disputerat i vetenskaps- och idéhistoria vid Uleåborgs universitet. Hon är docent i kriminologi vid Helsingfors universitet. Förutom det vetenskapshistoriska projektet är Katariina engagerad i två ytterligare projekt: som akademiforskare och ledare för ett forskningsprojekt om psykiatrins historia i Finland, samt ett projekt om Finlands arbetsinrättningar som sammankopplar vetenskap och konstfotografi.
Intervjuer
Insamling av minnesmaterial är en central del av forskningsprojektet. Under projektets lopp intervjuas sammanlagt 200 forskare. Detta innefattar inte enbart intervjuer med toppforskare, utan vi vill även framhäva sådana personers upplevelser som har gjort karriärbyte, eller som möjligen intagit en kritisk ståndpunkt till det vetenskapliga livet i Finland. Bland de intervjuade ingår både finsk- och svenskspråkiga forskare samt forskare med utländsk bakgrund som varit verksamma i Finland en längre period.
Intervjuerna behandlar bland annat forskarnas karriärutveckling, undervisning, forskarvardagen, nationellt och internationellt samarbete, kunskapsproduktionens hierarkier samt synpunkter på förhållandet mellan vetenskap och samhälle. Övriga teman är vetenskapspolitikens uppkomst och utveckling, finansieringssystem och vardagliga utmaningar inom forskarprofessionen.
Intervjuerna kräver mycket av intervjuaren med avseende på förberedandet såväl som själva genomförandet. Hanteringen av minnesmaterialet påkallar dessutom en viss kritisk distans. Historiker är väl medvetna om den narrativa dimension som är kopplad till minnesbaserade självbiografiska berättelser. Trots minnesinformationens bräcklighet erbjuder intervjuerna och insamlingen av erfarenhetsberättelserna ett unikt material som kommer att tjäna det vetenskapliga samfundet även efter forskningsprojektet slut. Materialet arkiveras i samarbete med Finska Litteratursällskapet och Svenska litteratursällskapet i Finland. Dessutom strävar vi efter att samla ett urval av intervjuerna på en webbplats om vetenskapens historia i Finland. Vi samarbetar kring detta med internationella motsvarigheter såsom Oral History of British Science vid British Library.
Insamling av erfarenhetsberättelser
Finska Vetenskaps-Societeten ordnar tillsammans med Finska Litteratursällskapet (SKS), Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS), Suomalainen Tiedeakatemia, Vetenskapliga samfundens delegation, Riksarkivet och Finska Historiska Samfundet r.f. en insamling av finländska eller i Finland verkande forskares erfarenheter och berättelser. Insamlingen är en del av projektet Vetenskapens historia i Finland.
Syftet är att dokumentera hur vetenskapen i Finland har utvecklats inom olika discipliner. De disciplinära perspektiven bygger på forskarnas egna beskrivningar av det ämnesområde som de är experter på. Att ”berätta genom att skriva” är ett utmärkt sätt att utöka kunskapen om fenomen i vars skeenden och förändringar skribenterna själva har deltagit i. Forskarnas erfarenheter är en värdefull källa för att studera vetenskapens utveckling.
Du kan delta i insamlingen till och med 31 december 2025.
Bokserien
Projektet kommer att resultera i en tredelad bokserie om Vetenskapens historia i Finland på svenska och finska, samt en volym på engelska, riktad till det internationella forskarsamfundet. Bokseriens huvudredaktörer är rektor Jari Ojala (Jyväskylä universitet), professor Henrik Meinander (Helsingfors universitet) samt docent Heini Hakosalo (Uleåborgs universitet).
Översiktsverket består av tre kronologiska delar, varav den första behandlar vetenskapens och forskarnas roll under den unga nationalstatens första årtionden. Utmärkande för vetenskapssamfundet vid den här tiden var bland annat anslutningen till det vita Finlands andliga arv efter inbördeskriget. I vilken mån stöttade eller motarbetade forskarsamfundet den sköra demokratin i mellankrigstidens Finland? De finländska forskarnas internationella relationer spelade en viktigt roll under denna instabila period. En annan central fråga är hur vetenskapen omgestaltades av kriget samt den efterföljande återuppbyggnadsperioden. Medan man i Förenta staterna bedrev ”storvetenskap” (Big Science) med enorma resurser var forskningsverksamhetens materiella förutsättningar i Finland ytterst strama. Visserligen kämpade man med motsvarande problem i största delen av Europa, så hur eländig var situationen i Finland egentligen?
Följande kronologiska helhet omfattar årtiondena av vetenskapens, forskningens och högskoleutbildningens utvidgning från 1950-talet till 1980-talet. Perioden utmärks av det nationella forskningssystemets lansering, och präglades över lag av stark tilltro till naturvetenskaplig-teknologiska framsteg och samhällsvetenskapernas växande betydelse för rationell samhällsplanering. Var den strukturella omvandlingen av forskningslandskapet lika omfattande som i det övriga samhället? I vilken mån byggde man på existerande nätverk och institutioner under dessa årtionden, och i vilken mån skapade man helt nya? Vetenskapspolitiken ledde till grundandet av nya universitet och att forskningsfinansieringen ökade, men vad betydde detta för till exempel den enskilda forskarens ekonomiska stabilitet och samhälleliga status? Var den snabba ökningen av kvinnornas andel i högskoleutbildningen från 1950-talet exceptionell i internationellt perspektiv?
Den tredje helheten behandlar forskningslandskapets förvandlingar under de senaste fyra årtiondena. Ett centralt tema för denna period är förstärkandet av det europeiska forskningssystemet i och med ESR- och ERC-finansieringen och Bolognaprocessen. Hur påverkade den djupa recessionen i Finland under 1990-talet forskningsverksamheten och därmed sammanhängande ideal? Vilken inverkan har välfärdsstatens finansieringsutmaningar och den hårdnande internationella konkurrensen haft på forskarprofessionen, tilltron till vetenskap och forskningens materiella förutsättningar? I vilken utsträckning har följderna av dessa processer fördelat sig ojämnt mellan naturvetenskapligt-tekniska discipliner å den ena, människo- och samhällsvetenskaper å den andra sidan?
De kronologiska helheterna binds samman av vissa för hela bokserien centrala genomskärande teman. Dessa berör i synnerhet forskarprofessionens praktiska dimensioner: tillkomsten av vetenskapssamfund (vetenskapliga föreningar; disciplin-, kön-, språk- och klassgränser), forskningens utrymmen och ställen (laboratorier, fältarbete, föreläsningssalar och seminarier, bibliotek och arkiv), forskningens målsättning (grundforskning på universitetsnivå kontra tillämpad forskning inom industrin), finansieringskällor och deras inflytande, tilltron till vetenskaplig kunskap och forskarnas inflytelsemöjligheter, teknologiska revolutioners inverkan på forskningspraxis (till exempel informationsteknik) samt forskarnas upplevelser av dessa förändringar.
Finlands nationalbiografi
Som en del av forskningsprojektet söker vi skribenter till Finlands nationalbiografi som utges av Finska Litteratursällskapet. Målet är att betydligt öka forskarbiografiernas antal. Om du är intresserad av att skriva en biografi (på finska) om en betydelsefull forskare som inte ännu har en egen Nationalbiografiartikel, kontakta Katariina Parhi.
Nationalbiografins redaktion för forskning och vetenskap består av huvudredaktören och redaktionens ordförande docent Maarit Leskelä-Kärki (Åbo universitet), docent Heini Hakosalo (Uleåborgs universitet) samt docent Stefan Nygård (Suomalainen Tiedeakatemia).
Du kan läsa mer om Nationalbiografin (på svenska) samt bekanta dig med artiklarna i databasen och anvisningarna för skribenter (på finska) på Nationalbiografins webbplats.
Samarbete och finansiering
Finansiärer
Finska Vetenskaps-Societeten, Suomalainen Tiedeakatemia, Svenska litteratursällskapet i Finland, Alfred Kordelins stiftelse (Suuret kulttuurihankkeet).
Styrgrupp
Kimmo Kaski (Suomalainen Tiedeakatemia); Päivi Happonen (Riksarkivet); Heini Hakosalo (Uleåborgs universitet); Jan Sundberg (Finska Vetenskaps-Societeten); Ruth Illman (Svenska litteratursällskapet i Finland); Tuomas Lehtonen (Finska Litteratursällskapet); Anna Mauranen (Suomalainen Tiedeakatemia); Henrik Meinander (Helsingfors universitet); Jari Ojala (Jyväskylä universitet); Lea Ryynänen-Karjalainen (Vetenskapliga samfundens delegation).