Verksamhetsberättelse 30 april 2021 – 29 april 2022
Avgiven av ständige sekreteraren
Mats Gyllenberg
Ukraina
Den 24 februari 2022 kommer att gå till historien på samma sätt som den första september 1939 eller, för Finlands del, den 30 november 1939. Rysslands brutala attack mot Ukraina med sina krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten är något som Europa inte upplevt sedan andra världskriget. Över fem miljoner mänskor har redan varit tvungna att lämna Ukraina och befinner sig nu på andra håll i Europa. Viljan att hjälpa krigets offer har varit stor. Under den så kallade europeiska flyktingkrisen år 2015 kom 1,3 miljoner flyktingar till Europa, främst från Syrien. Nu, när antalet flyktingar är fyra gånger större, är det ingen som talar om någon flyktingkris.
Bland de ukrainska flyktingarna finns det också forskare och forskarstuderande som inte bara förlorat sitt hem utan också sitt laboratorium och sitt forskningsmaterial. Societeten vidtog utan dröjsmål åtgärder för att hjälpa ukrainska forskare som drabbats av kriget. Redan en dryg vecka efter krigsutbrottet lediganslog Societeten stipendier för vetenskaplig forskning i Finland för ukrainska forskare i akut nöd. Stipendier har beviljats ukrainare som tvingats fly sitt hemland men också ukrainska gästforskare i Finland som inte kunnat återvända hem på grund av kriget. Det faller sig självt att dessa stipendier varit mycket eftertraktade och därför har bara en bråkdel av alla ansökinigar kunnat finansieras. Fram till mitten av april 2022 har Societeten beviljat stipendier till ukrainare för en sammanlagd summa av ca 150 000 euro.
Med tillfredsställelse har vi lagt märke till att såväl Kungliga Vetenskapsakademien som Finska Läkaresällskapet kopierat Societetens koncept och instiftat likadana stipendieprogram för ukrainska forskare.
Den nya arbetsordningen
Societetens nya stadgar godkändes på ordinariemötet den 21 september 2021 och regietrerades i föreningsregistret den 12 januari 2021. De nya stadgarna föranledde också en ändring av arbetsordningen, vilken genomfördes under verksamhetsåret 2021-2022.
Den viktigaste ändringen gäller proceduren för inval av nya ledamöter. Enligt den gamla arbetsordningen från år 1982, som lätt reviderades år 1999, framlade sektionens invalsnämnd ett förslag på nya ledamöter för sektionen. Sektionerna behandlade förslagen, vanligen i varsitt hörn av sal 15 i Ständerhuset före ordinarie mötet i november. Sektionernas förslag presenterades sedan på ordinariemötet som fattade beslut om vilka kandidater som gick vidare till den slutliga omröstningen på mötet i december. En nackdel med detta system var att det oftast bara var en handfull ledamöter som deltog i sektionernas möten och att det viktiga beslutet om inval av nya ledamöter därför de facto fattades av en mycket liten grupp. För att råda bot på detta missförhållande reviderades arbetsordningen åter inför invalet år 2016. Då ersatte man sektionsmötena med en rådgivande omröstning som genomfördes elektroniskt. Inte heller detta system visade sig vara ändamålsenligt. Ett år inträffade det att en sektions invalsnämnds genomtänkta förslag som erhållit brett stöd i den rådgivande omröstningen kullkastades av ett ex tempore givet förslag på mötet i november.
Den nya arbetsordningen som godkändes på Societetens möte den 18 oktober 2021 gör den elektroniska omröstnigen inom sektionen bindande och stärker invalsnämndernas ställning. Det förslag som varje sektion ger till Societetens ordinarie möte i november består av de kandidater som fått flest röster i den elektroniska omröstningen och åtminstone hälften av de avgivna rösterna om de föreslagits av invalsnämnden, och två tredjedelar av de avgivna rösterna om de inte föreslagits av invalsnämnden. Det är inte möjligt att på novembermötet komma med motförslag till sektionernas förslag. Ärendet bordläggs till decembermötet där det som tidigare avgörs genom sluten omröstning. För att en kandidat skall bli invald krävs att hen får minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
Den nya arbetsordningen trädde i kraft den första januari 2022 och den nya invalsproceduren kommer att tillämpas för första gången hösten 2022.
En annan ändring som det är skäl att nämna är att styrelsen nu fattar de slutgiltiga besluten om Societetens stipendier och pris. Under den gamla arbetsordningen var det årsmötet som formellt fattade dessa beslut. Det säger sig självt att årsmötet inte kunde gå emot pris- och stipendienämnders förslag då pristagarna redan bjudits in till årshögtiden för att ta emot sina pris. Under den nya arbetsordningen kan stipendierna utbetalas redan i mars och inte i maj som tidigare, vilket är en fördel för stipendiemottagarna.
Tilltalsreform
När jag blev invald i Finska Vetenskaps-Societeten var jag smått road av att man vid mötena tilltalade varandra med “herr” och “fru”. Jag tog för givet att orsaken var att alla medlemmar ju ändå var doktorer eller att man inte ville göra skillnad mellan medlemmar som bar titeln professor och dem som inte gjorde det. Jag har senare fått lära mig att den egentliga orsaken var att man år 1838 inte ville framhäva dem som var av adlig börd genom att titulera dem greve, baron eller friherre, utan inom Sociteten skulle alla uppskattas på grund av vetenskapliga meriter oberoende av börd. Jag har skrivit en blogg om detta ämne på Societetens webbplats i februari 2019.
Under det senaste året har flera ledamöter, både män och kvinnor, kraftigt reagerat mot användandet av tilltalen ”herr” och ”fru” vid Societetens möten och motsvarande titlar i medlemsbreven. De uppfattar bruket som hopplöst föråldrat och anser dessutom att svenskans ”fru”och finskans ”rouva” anger civilstånd (även om såväl Svenska akademiens ordbok som Nykysuomen sanakirja menar att ”fru” och ”rouva” inte endast betyder ”gift kvinna eller änka” utan också ”till över- eller medelklassen tillhörande bildad, inte alltför ung, kvinna oberoende av civilstånd” – en ganska bra beskrivning på Societetens kvinnliga ledamöter).
Societeten behöver sina yngre ledamöter och kan inte ta risken att de fjärmar sig från Societeten på grund av förlegade traditioner. Dessutom kommer Societeten förr eller senare, om den inte redan gjort det, att välja in en person som inte vill definiera sig som antingen man eller kvinna och då kan vi inte fortsätta med att tilltala våra ledamöter ”herr” och ”fru”. Styrelsen fann det därför bäst att modernisera bruket och använda könsneutrala tilltal både vid mötena och i medlemsbrev, protokoll och i årsboken Sphinx. Vid Societetens möten kommer ordförande och sekreteraren att tilltala ledamöterna med för- och efternamn utan någon titel. Vid utskick och protokoll samt i Sphinx används likaledes endast för- och efternamn. Vid behov kan attributet ”ledamot” tilläggas. Beslutet fattades på styrelsemötet den 17 januari 2022 och trädde omedelbart i kraft och den nya tilltalsformen användes redan på ordinarie mötet samma dag. Beslutet kungjordes dock inte. De få som märkte det nya bruket har givit kraftig positiv respons.
Symposier och andra evenemang
I augusti 2021 hade det förflutit 300 år sedan Freden i Nystad slöts. Societeten deltog precis som år 2019 i arrangemangen av fredssymposiet i Crusells kulturcentrum i Nystad den 11-14 augusti 2021. Denna gång stod Societeten för programmet under en hel dag av det fyra dagar långa symposiet. Programmet hade sammansatts av Charlotta Wolff och var indelat i tre teman: Östersjöns framtid, befolkningsutvecklingen i Finland och i världen samt frågan om lögn och sanning i medier och politik. Societetens medlemmar Eeva Furman, Hannu Koskinen, Wolfgang Lutz och Gunilla Widén höll föredrag. Övriga föredragshållare var Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet samt Anna Törnroos-Remes och Kim Strandberg från Åbo Akademi. Som moderator för Societetens program verkade redaktör Jussi-Pekka Rantanen.
Av Societetens medlemmar bidrog Laura Kolbe, Nils Erik Villstrand och Charlotta Wolff till det övriga programmet vid symposiet.
Symposiet var en stor publikframgång.
Den samhällsvetenskapliga sektionens symposium ”Nordiska perspektiv på självstyrelse: Åland Grönland och Färöarna” var ursprungligen planerat att äga rum i maj 2020. På grund av Coronaepidemin sköts det först upp till mars 2021 och kunde slutligen genomföras den 25 augusti 2021 på Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland. Coronarestriktionerna tillät endast ett begränsat antal deltagare på plats varför hela symposiet strömmades. Videoupptagningen finns tillgänglig på Societetens youtubekanal.
Ordförande för programkommittén var Jan Sundberg. Vid symposiet hölls föredrag av justitieminister Anna-Maja Henriksson, direktionsordförande för Hanaholmens kulturcentrum Kimmo Sasi, lagstiftningsrådet Janina Groop-Bondestam professorerna Jan Sundberg (finska Vetenskaps-Societeten) och Stefan Sjöblom (Helsingfors universitet), adjunkt Hallbera West (Universitetet på Färöarna), lektor Maria Ackrén, (Grönlands universitet) och Ida Jansson (Lunds universitet). Under seminariet leddes diskussionen av docent Pär Olausson från Mittuniversitetet. I slutdiskussionen deltog lantrådet Veronica Thörnroos.
Liksom tidigare år deltog Societeten i arrangerandet av den stora Nobeldebatten. Den ägde rum den 14 oktober 2021 på Medietorget i Sanomahuset. Debatten strömmades och videoupptagningen finns tillgänglig på Helsingin Sanomats webbplats.
Undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Akademi och Vetenskapliga samfundens delegation har förklarat år 2021 för Temaåret för forskningsbaserad kunskap. Alla ovannämnda symposier och evenemang har ingått i temaårets program. Dessutom har Societeten deltagit i arrangeradet av Lapplands universitets vetenskapsdagar 30.9 – 1.10.2021 som också var en del av Temaåret för forskningsbaserad kunskap.
Nya utrymmen
Societeten köpte år 2021 lägenheten Fabiansgatan 4 B 10 i fastighetsaktiebolaget Sirius. Den är grannlägenhet till kansliet på Norra Magasinsgatan 7 A 6. Efter transaktionen äger Societeten hela fjärde våningen av Sirius. Större delen av den nya lägenheten hyrs ut, men Societeten har inrett ett stort rum till mötesrum för eget bruk. Genom en ny dörr mellan de båda lägenheterna är det nya mötesrummet förenat med kansliet. Societeten har givit en advokatbyrå som hyrt ett rum i kansliet nya utrymmen i en annan av sina lägenheter i Sirius och på det sättet fått större kontorsutrymmen.
Det nya mötesrummet är försett med modern teknik, vilket gör det lätt att ordna hybridmöten. Man kan också ordna symposier med upp till femtio deltagare. Societetens ledamöter kan utnyttja mötesrummet utan kostnad.
Mötesprogrammet
På grund av pandemin har bara tre ordinarie möten, novembermötet 2021, marsmötet 2022 och årsmötet den 29 april 2022, kunnat äga rum på Ständerhuset; de övriga har arrangerats via webbplattformen Zoom, vilket möjliggjort att ledamöterna deltagit på distans. Alla föredrag har strömmats och videoupptagningarna finns tillgängliga på Societetens webbplats.
Även om en viktig del av månadsmötena är den eftervetenskapliga samfundens delegation följande gemensamma middagen på Börsklubben, som nu fallit bort, har distansmöten också haft sina goda sidor. Deltagarantalet har varit större än under fysiska möten. Speciellt glädjande är att många av Societetens utländska ledamöter regelbundet deltagit i distansmötena. När pandemin nu börjar vara över och Societeten kan återgå till normala möten kommer vi fortfarande att strömma och banda den offentliga delen av mötena. Däremot är det bara möjligt att delta i den slutna delen på plats.
Nedan följer en kort sammanfattning av mötesprogrammet och de beslut som fattats. Föredrag och parentationer räknas upp separat efter sammanfattningen.
17 maj 2021
Styrelsen beslöt att bidra med 15 000 euro till Maupertuisprogrammet under år 2022.
Under allmänna mötet meddelades antalet ordinarie ledamotsrum som blir vakanta under året: Matematisk-fysiska sektionen 3, Biovetenskapliga sektionen 6, Humanistiska sektionen 2 och Samhällsvetenskapliga sektionen 2. Sektionerna meddelade sina val av invalsnämnder (se Styrelse och förtroendeposter).
Planeringsmöte 23 augusti 2021
Eftersom publicering av vetenskaplig litteratur är en väsentlig del av Societetens verksamhet har styrelsen redan under en rad av år hållit ett planeringsmöte tillsammans med redaktörerna för Societetens skriftserier.
Under mötet diskuterades dels praktiska detaljer kring genomförandet av möten och symposier under pandemin, dels långsiktiga strategiska frågor. En viktig fråga gällde hur Societeten kunde utveckla både den interna och externa kommunikationen. Ständige sekretrarens förslag till ny arbetsordning, särskilt förnyelse av invalsproceduren behandlades. En arbetsgrupp bestående av Mats Gyllenberg, Hannu Koskinen och Dan Lindholm hade lämnat ett förslag till utdelningsstrategi för Magnus Ehrnrooths stiftelse. Förslaget godkändes.
20 september 2021
Styrelsen godkände med små ändringar förslaget till ny arbetsordning och för ärendet till beslut på ordinariemötet den 18 oktober 2021. Styrelsen utsåg en arbetsgrupp bestående av Pauline von Bonsdorff, Erik Bonsdorff, Niklas Bruun (sammankallare), Jan Sundberg och Heikki Tenhu med uppgift att ge ett förslag till kommunikationspolicy för Societeten. Hannu Koskinen (sammankallare), Kari Enqvist och Päivi Törmä utsågs till medlemmar av prisnämnden för Magnus Ehrnrooths pris som år 2022 går till en fysiker. Styrelsen beslöt också att färdigställa katalogen över Societetens bibliotek och att göra upp en komplett förteckning över alla ledamöter av Societeten sedan år 1838. Förteckningen bör innehålla uppgifter om ledamotens namn, sektionstillhörighet, invalsår, födelsedatum, samt dödsdatum och minnestal om avliden ledamot.
18 oktober 2021
Styrelsen fastställde prissummorna för Societetens pris år 2022. Styrelsen beslöt förläna Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland sin medalj i silver i samband med akademiens 100- årsjubileum den 12 november 2021.
Ordinariemötet godkände den nya arbetsordningen.
15 november 2021
I samband med det gemensamma symposiet med med Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället (KVVS) i Göteborg den 14 – 15 oktober 2019 beslöts det att nästa symposium skall ordnas i Helsingfors hösten 2022. Styrelsen beslöt att föreslå för KVVS att temat för symposiet är ”Vetenskapen i demokratins tjänst” och att påbörja planeringen av symposiet.
Ordinarie mötet behandlade invalsnämndernas förslag till inval av nya ledamöter. Den rådgivande omröstningen hade inte föranlett invalsnämnderna att ändra sina förslag. Mötet godkände invalsnämndernas förslag och bordlade ärendet till mötet den 20 december 2021 för slutgiltigt avgörande.
Efter mötet intog 49 ledamöter samt kanslisekreteraren en supé på Börsklubben med kvällens föredragshållare som gäster.
20 december 2021
Styrelsen beslöt att föreslå för Magnus Ehrnrooths stiftelses styrelse att stiftelsen ger en donation till Helsingfors universitet för att universitetet skall kunna inrätta en svenskspråkig professur i artificiell intelligens. Societetens kommunikationspolicy godkändes. På förslag av förvaltningsnämnden fastställdes skötselbidraget för år 2022 till 0,6% av tillgångarnas marknadsvärde vid årsskiftet. Styrelsen beslöt också att Societeten kan dela ut drygt 600 000 euro i pris och stipendier. Varje sektion får år 2022 ett anslag på 2 000 euro för att aktivera sin verksamhet.
På det allmänna mötete avgjordes invalet av nya ledamöter genom sluten elektronisk omröstning. För inval krävdes 2/3 av de avgivna rösterna. Samtliga kandidater blev invalda.
Societeten valde in följande ordinarie ledamöter:
Matematisk-fysiska sektionen: professor Minna Palmroth (Helsingfors universitet), biträdande professor Indre Zliobaite (Helsingfors universitet), professor Monika Österberg (Aalto-universitet).
Biovetenskapliga sektionen: professor Sarah Butcher (Helsingfors universitet), professor Ulrika Candolin (Helsingfors universitet), akademiprofessor Eero Castrén (Helsingfors universitet), professor Mikael Fogelholm (Helsingfors universitet), professor Miska Luoto (Helsingfors universitet), professor Jouko Rikkinen (Helsingfors universitet).
Humanistiska sektionen: docent Ruth Illman (Donnerska institutet)
Samhällsvetenskapliga sektionen: professor Eeva Heiskanen (Helsingfors universitet), professor Erika Löfström (Helsingfors universitet).
Till utländska ledamöter kallades:
Biovetenskapliga sektionen: professor Antonio Bascones-Martinez (Complutense University, Madrid).
Humaistiska sektionen: Hans Walter Gabler (Ludwig-Maxilimilians-Univeristät, Munchen).
17 januari 2022
Societetens utländske ledamot Dmitry Murzin har redan länge varit permanent bosatt i Finland och är också numera finsk medborgare. Styrelsen beslöt förslå för allmänna mötet att Dmitry Murzins ledamotsstatus ändras från utländsk ledamot till ordinarie ledamot.
På förslag av ständige sekreteraren beslöt styrelsen att med omedelbar verkan frångå den gamla traditionen att tilltala ledamöterna med ”herr” och ”fru”. I fortsättningen tilltalar ordförande och sekreteraren under mötena ledamöterna med för- och efternamn utan någon titel. Vid utskick och protokoll samt i Sphinx används likaledes endast för- och efternamn. Vid behov kan attributet ”ledamot” tilläggas.
Vid det allmänna mötet meddelades att sektionerna val av stipendienämnder. Mötet beslöt att Professor Theodor Homéns pris år 2023 delas ut i fysik och därefter vartannat år i fosterlandets historia och vartannat år i fysik.
21 februari 2022
Styrelsen beslöt att föreslå för styrelsen för Magnus Ehrnrooths stiftelse att stiftelsen år 2022 delar ut pris, stipendier och bidrag samt ger en donation till ett sammanlagt belopp av 2 300 480 euro. Denna summa innehåller en donation på 400 000 euro till Helsingfors universitet för att universitetet skall kunna inrätta en svenskspråkig professur i artificiell intelligens. Styrelsen fattade också beslut om sitt förslag till årets mottagare av Magnus Ehrnrooths stiftelses pris i fysik.
Styrelsen beslöt att finansiera tolv mobilitetsprojekt à 1 200 euro inom Maupertuisprogrammet.
Allmänna mötet godkände ändringen av Dmitry Murzins ledamotsstatus från utländsk ledamot till ordinarie ledamot. Sektionernas val av sina representanter i lärarprisnämnden, icke-självskrivna medlemmar i valberedningsnämnden och medlemmar i prisnomineringsnämnderna meddelades på mötet.
3 mars 2022 (epostmöte)
Styrelsen beslöt att lediganslå stipendier för ukrainska forskare i Finland.
21 mars 2022
Styrelsen godkände och undertecknade bokslutet för år 2021. Skattmästaren presenterade budgeten för år 2022 och styrelsen beslöt att föreslå för årsmötet att budgeten godkänns. Styrelsen beslöt om utdelningen av Societetens pris och stipendier på förslag av pris- och stipendienämnderna.
Suomalainen Tiedeakatemia har dragit sig ur Maupertuis-samarbetet. För att kompensera bortfallet beslöt styrelsen att Societeten deltar i Maupertuisprogrammet under de följande tre åren med ett årligt bidrag på högst 20 000 euro dock så att Societetens bidrag inte överskrider bidraget från de franska finansiärerna.
Styrelsen beslöt att bevilja åtta stipendier à 12 240 euro till ukrainska medborgare i akut nöd för forskning i Finland. Samtidigt beslöt styrelsen att reservera 150 000 euro för Ukrainastipendierna och befullmäktigade ordförande, viceordförande, skattmästaren och ständige sekreteraren att tillsammans fatta beslut om beviljning av stipendierna.
Symposiet ”Vetenskapen i demokratins tjänst” arrangeras tillsammans med Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg på Hanaholmens kulturcentrum den 9-10 november 2022. En programkommitté bestående av Jan Sundberg (ordförande), Niklas Bruun och Mats Gyllenberg tillsattes.
Styrelsen nominerade två kandidat till Nuorten Tiedeakatemia.
Under det allmänna mötet mottog de nya ledamöterna Ulrika Candolin, Eero Castrén, Ruth Illman, Miska Luoto, Erika Löfström, Minna Palmroth, Jouko Rikkinen, Indre Zliobaite och Monika Österberg sina ledamotsdiplom. De nya utländska ledamöterna Antonio Bascones-Martinez och Hans Walter Gabler följde med ceremonin på distans. Sarah Butcher, Mikael Fogelholm och Eva Heiskanen var förhindrade att delta. De nya ledamöterna fick också en facsimileupplaga av Societetens ursprungliga stadgar av år 1838, en sphinxförsedd slips eller scarf, Societetens märkesnål samt en broschyr om Societeten. Societetens fanfar ”Fanfare, quasi improvisando” som komponerats av herr Tarasti framfördes av Arttu Sipilä.
De som fått hel- eller halvårsstipendium av Magnus Ehrnrooths stiftelse mottog diplom av stiftelsens ordförande Mikael Swanljung. Efter detta serverades champagne för att vällkomna de nya ledamöterna och för att hylla Magnus Ehrnrooths stiftelses stipendiater.
Efter mötet avnjöt 58 ledamöter en supé på Börsklubben med föredragshållarna och de nya ledamöterna som gäster.
Det stadgeenliga årsmötet den 29 april 2022 på Ständerhuset
Ständige sekreteraren presenterade sin verksamhetsberättelse för tiden 30 april 2021 – 29 april 2022. Skattmästaren presenterade sin berättelse för år 2021 och budgetförslaget för år 2022. Mötet fastställde budgeten. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Till Societetens ordförande fram till årsmötet år 2023 valdes Hannu Koskinen och till viceordförande Jan Sundberg. Enligt de nya stadgarna är Societetens ordförande och viceordförande också ordförande respektive viceordförande för Societetens styrelse.
Mötet fastställde sektionernas val av styrelseledamöter för verksamhetsåret 2021-2022 jämte suppleanter som företräder sektionerna enligt följande (suppleanterna inom parentes):
matematisk-fysiska sektionen: Heikki Tenhu (Minna Palmroth),
biovetenskapliga sektionen: Erik Bonsdorff (Dan Lindholm),
humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (Jussi Pakkasvirta),
samhällsvetenskapliga sektionen: John Sumelius (Mikael Collan).
Charlotta Wolff valdes till den så kallade nionde medlemmen av styrelsen fram till årsmötet år 2023.
Christer Grönroos och Eva Österbacka omvaldes som Societetens representanter och ekonomie magister Patrik Lerche samt kammarrådet Henry Wiklund som utomstående sakkunniga till ledamöter av förvaltningsnämnden.
Till Societetens revisor valdes Robert Söderlund, CGR (suppleant Ernst & Young AB). Som verksamhetsgranskare fortsätter Rune Stenbacka med Christer Carlsson som suppleant.
Efter årsmötet på Ständerhuset förflyttade sig ledamöterna till Gamla Studenthuset för att intaga en festmåltid tillsammans med sina medföljande och övriga inbjudna gäster. Före middagen delade ordförande och ständige sekretraren ut Societetens pris. Bengt Nyholm som varit Societetens revisor sedan år 2011 och nu avgår tilldelades Societetens medalj i brons. Festföredraget hölls av Markku Suksi. Stråkkvartetten Loisto underhöll gästerna med musik av Mozart, Mancini och Monnot.
Föredrag hållna vid Societetens möten under verksamhetsåret
Måndag 17.5.2021 (distansmöte)
Elina Ikonen: “Rasvatutkimusta solutasolla”
Camilla Lindholm: “Kan man ge anvisningar för kommunikation”
Måndag 20.9.2021 (distansmöte)
Kai Mikkonen: “Terroristiromaani ja sympatian rakenne”
Janne Saarikivi: “Suomen kielen euraasialainen ja eurooppalainen tausta. Uusia tulkintoja
uralilaisten kielten alkuperästä”
Peter Söderlund: “Personval och dess konsekvenser”
Måndag 18.10.2021 (distansmöte)
Johanna Mappes: “150 vuotta Alfred Russel Wallacen tutkimuksista: vieläkö eläinten värit voivat
opettaa meille uutta luonnonvalinnasta?”
Charlotta Wolff: “Digital källkritik och upplysta nätverk: det filosofiska Europa i greve G. Ph.
Creutz umgängeskrets, 1774–1783”
Måndag 15.11.2021 Ständerhuset
Maria Lähteenmäki: ”New coastal history: uusia tulokulmia ympäristöhistoriaan”
Matti Miestamo: ”Kielten kompleksisuuden tutkimuksesta”
Måndag 20.12.2021 (distansmöte)
Sirpa Wrede: “Intersektioner av hög ålder, invandrarskap och social missgynnsamhet”
Måndag 17.1.2022 (distansmöte)
Martin Gustafsson: ”Pausens betydelse för mänskligt handlande”
Elina Pirjatanniemi: ”Mångvetenskaplig flyktingjuridik – kan rättsvetaren dra nytta av kvantitativ
forskningsdesign?”
Måndag 21.2.2022 (distansmöte)
Kirsi Jahnukainen: “Syöpään sairastuneen lapsen hedelmällisyyttä voidaan säilyttää”
Altti Kuusamo: ”Tunnistamisen mysteeri. Kuvallisen semiotiikan ongelmia”
Måndag 21.3.2022 Ständerhuset
Sara Heinämaa: ”Science as Vocation and Values of Love: A Phenomenological-Philosophical
Explication”
Årshögtid fredag 29.4.2022 Gamla Studenthuset
Markku Suksi: ”Digitalisering av myndighetsverksamhet genom automatiserat beslutsfattande och
AI: bakgrund, gränsdragningar och regleringsförsök”
Parentationer hållna vid Societetens möten under verksamhetsåret
Måndag 15.11.2021 Ständerhuset
Kai Simons: Minnestal över professor Christian Ehnholm
Carl G. Gahmberg: Minnestal över akademiker Albert de la Chapelle
Måndag 21.3.2022 Ständerhuset
Juhani Härmä: Minnestal över professor Timo Riiho
Pauliina Remes: Minnestal över professor Lilli Alanen
Publikationsverksamhet
En viktig del av Finska Vetenskaps-Societetens verksamhet består av utgivning av vetenskaplig litteratur. De flesta böcker ges ut inom en av Societetens skriftserier av vilka Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk är den äldsta som ännu kommer ut. Den har utgivits sedan 1850-talet.
I början av 1960-talet framförde Societetens ledamot och Helsingfors universitets dåvarande kansler Edwin Linkomies idén att publicera en monografiserie om Finlands vetenskaps- och lärdomshistoria under tiden för Kejserliga Alexandersuniversitetet 1828 – 1918. Societeten antog utmaningen och tillkännagav vid 125-årsjubileet den 29 april 1963 i närvaro av republikens president Urho Kekkonen att en sådan serie i 27 band skulle utges. Den första redaktören för skriftserien var Georg Henrik von Wright och den första volymen, Nr 8. The History of Botany in Finland 1828 – 1918 av Runar Collander och Yrjö Ilvessalo kom ut år 1965. Nu, 59 år senare kan vi med tillfredsställelse meddela att serien äntligen fullbordats – den sista volymen om filosofins och psykologins historia skriven av Juha Manninen, Juhani Ihanus, Marja Jalava och Ilkka Niiniluoto publicerades hösten 2021 under Kalevi Rikkinens redaktörskap. Ett book-release ordnades på Filosofiklubis möte den 27 oktober 2021.
Societeten har redan tagit initiativ till ett nytt bokprojekt, denna gång om det självständiga Finlands vetenskapshistoria. Initiativet har tagits väl emot av Suomalainen Tiedeakatemia, Svenska Litteratursällskapet i Finland, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Suomen Historiallinen Seura, Riksarkivet samt de Vetenskapliga samfundens delegation och projektet kommer att genomföras i samarbete med dessa organisationer.
Societetens publikationer ges ut i samarbete med Suomalainen Tiedeakatemia, dock inte årsboken Sphinx och publikationer som inte hör till någon skriftserie. En förteckning över de böcker som kan beställas ges ut varje år. Juha Janhunen verkade som redaktör för Sphinx, Stig-Olof Londen för serien Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk, Jan Sundberg för serien Commentationes Scientiarum Socialium samt Kalevi Rikkinen för serien History of Learning and Science in Finland 1828–1918. Mika Kajava verkade som redaktör för serien Commentationes Humanarum Litterarum.
Tryckningskostnaderna inklusive redigering, distribution och arvoden för år 2021 var 89 773,08 euro och i försäljningsintäkter erhölls 14 088,02 euro. Statsstödet för Societetens publikationsverksamhet var 39 000 euro för år 2021, och 42 000 euro för år 2022.
Under verksamhetsåret 2021–2022 utgav Societeten åtta volymer, totalt 2 283 sidor, enligt följande:
Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk (red. Stig-Olof Londen):
219 Markus Ahlskog: Katsaus Suomen varhaiseen atomihistoriaan. 2022. 266 s.
218 H.K. Riikonen: Suomesta ja maailmalta. Yrjö Niiniluoto ja hänen kirjallinen Tuotantonsa. 2021. 329 s.
Commentationes Humanarum Litterarum (red. Mika Kajava):
141 Heikki Solin: Da Rodolfo Pio ai Farnese. Storia di due collezioni epigrafiche urbane. 2021. 432 s.
140 Ilkka Kuivalainen: The Portrayal of Pompeian Bacchus. 2021. 285 s.
Commentationes Scientiarum Socialium (red. Jan Sundberg)
81 Kristiina Silvan: Legasies of the Komsomol. Afterlife of the Leninist Communist Youth League and Contemporary State – Affiliated Youth Activism in Post-Soviet Russia and Belarus. 2022. 115 s.
80 Veera Laine: Nationalism as an Argument in Contemporary Russia. Four Perspectives on Language in Action. 2021. 177 s.
The History of Learning and Science in Finland 1828-1918 (red. Kalevi Rikkinen)
19 Juha Manninen, Juhani Ihanus, Marja Jalva, Ilkka Niiniluoto: A History of Philosophy and Psychology in Finland, 1809-1917. 2021. 424 s.
Sphinx (red. Juha Janhunen): Årsbok – Vuosikirja – Yearbook 2020–2021, 255 s.
Alla nya böcker publiceras även i digital form och finns fritt tillgängliga på https://edition.fi/societasscientiarum/.
Pris och stipendier
Finska Vetenskaps-Societetens ändamål är att främja vetenskaperna. Detta sker bland annat genom att dela ut pris och forskningsunderstöd. Prisen delades ut vid Societetens högtidssammankomst den 29 april på Gamla Studenthuset.
Professor E.J. Nyströms pris delas ut för vetenskapliga förtjänster och alternerar årligen mellan de fyra sektionerna. I år tilldelades priset (30 000 euro) ledamot Janne Saarikivi.
Professor Theodor Homéns pris i fysik (20 000 euro) gick i år till professor Mika Sillanpää (Aaltouniversitetet) och priset i fosterlandets historia (20 000 euro) till professor Petri Karonen (Jyväskylä universitet).
Statsrådet Lorenz Lindlöfs pris i matematik (10 000 €) erhöll professor Tuomas Hytönen (Helsingfors universitet).
Magnus Ehrnrooths stiftelses pris utdelas årligen och alternerar mellan matematik, kemi och fysik. År 2022 gick priset (20 000 euro) till professorn i teoretisk fysik, Aleksi Vuorinen (Helsingfors universitet).
FD Mikael Björnbergs minnesfonds stipendium ”till en framstående forskare främst inom teoretisk fysik och närliggande områden” tilldelades FM Jani Penttala (Jyväskylä universitet). Stipendiets storlek är 10 000 euro.
Societeten delar årligen ut tre pris till lärare vars elever med framgång har fortsatt med universitetsstudier inom respektive områden. Pristagarna kan nomineras av enskilda personer, skolor och andra organisationer. Det är glädjande att också gymnasieelever i år nominerat sina lärare. Varje pris består av en personlig del på 5 000 euro som tillfaller läraren och en del på 2 000 euro till skolan. Ämnena alternerar från år till år. Årets pristagare är Anna-Stina Lindholm (lektor i modersmål, filosofi och livsåskådning vid Gymnasiet Lärkan i Helsingfors), Paula Perkkalainen (lektor i kemi vid gymnasiet Kaurialan lukio i Tavastehus) och Laura Vuorela (lektor i historia och samhällslära vid gymnasiet Helsingin Medialukio i Helsingfors).
Societeten utdelade år 2022 ur sina egna tillgångar 55 stipendier och forskningsunderstöd till ett totalbelopp av 636 093 euro – ett belopp som är nästan en och en halv gånnger så stort som utdelningen i fjol, dubbelt så stort som år 2020 och nästan tre gånger så stort som år 2019. Detta är dels en följd av att styrelsen år 2019 beslöt att markant öka utdelningen under de kommande åren; dels av den extra satsningen på understöd till ukrainska forskare som på grund av Rysslands krig i Ukraina varit tvungna att lämna sitt hemland eller inte kunnat återvända dit. Den gynnsamma utvecklingen på aktiemarknaden har möjliggjort ökningen.
Stipendierna fördelades på följande sätt i år och i fjol:
| 2022 | 2021 | |||
|---|---|---|---|---|
| Matematisk-fysiska sektionen: | 6 st | 30 008 euro | 2 st | 12 220 euro |
| Biovetenskapliga sektionen: | 15 st | 251 912 euro | 13 st | 244 690 euro |
| Humanistiska sektionen: | 16 st | 183 320 euro | 15 st | 149 141 euro |
| Samhällsvetenskapliga sektionen: | 4 st | 17 910 euro | 3 st | 21 419 euro |
| Sohlbergs fond: | 2 st | 10 143 euro | 3 st | 13 200 euro |
| Ukraina-stipendier: | 12 st 142 800 euro | |||
| Totalt | 55 st | 636 093 euro | 36 st | 440 670 euro |
Maupertuisprogrammet, som är ett samarbetsprojekt mellan franska aktörer (Franska institutet i Finland, Frankrikes ambassad i Helsingfors och Frankrikes ministerium för högre utbildning, forskning och innovation), Finska Vetenskaps-Societeten, Magnus Ehrnrooths stiftelse och Suomalainen Tiedeakatemia, delar ut stipendier och bidrag för forskarutbyte mellan Finland och Frankrike och för konferenser och symposier i dessa länder. Dessutom finansieras cotutelledoktorander. Cotutelle innebär att en doktorand är registrerad vid både ett franskt och ett finskt universitet och avlägger doktorsexamen vid båda. År 2022 beviljades 25 individuella understöd à 1 200 euro och tre bidrag à 6 000 euro till konferenser. Av totalsumman 48 000 euro står Societeten för 14 400 euro, Tiedeakatemia för 9 600 euro och de franska finansiärerna för 24 000 euro. Dessutom finansierades fyra cotutelle-doktorander av Magnus Ehrnrooths stiftelse.
Finska Vetenskaps-Societeten har ett intimt samarbete med Magnus Ehrnrooths stiftelse. Enligt stiftelsens stadgar skall Societetens styrelse som årligen tillställa stiftelsens styrelse sitt förslag till utdelning. Under verksamhetsåret har styrelsen utarbetat en strategi för utdelning av Magnus Ehrnrooths stiftelses stipendier och strategiska satsningar. Den nya strategin betonar att fördelningen av stipendier mellan de av stiftelsen understödda vetenskapsgrenarna skall basera sig på ansökningarnas kvalitet och inte på till exempel söktrycket. Doktorander och postdoktorala forskare bör i regel beviljas understöd för hela den tid som behövs för att slutföra arbetet. Doktorander kan således beviljas understöd för upp till fyra år och forskardoktorer för två eller tre år. Detta är en förändring och förbättring av tidigare praxis enligt vilken stipendier beviljades för ett år i sänder.
Ur Magnus Ehrnrooths stiftelse delades år 2022 ut litet över 2,3 miljoner euro i stipendier, understöd, donationer och pris. Cirka 1,9 miljoner euro gick till forskning inom astronomi, matematik, fysik och kemi, inklusive medicinsk kemi. I denna summa ingår finansieringen av fyra cotutelle-doktorander. Dessutom donerade stiftelsen på förslag av Societetens styrelse 400 000 euro till Helsingfors universitet för att universitetet skulle kunna inrätta en svenskspråkig professur i artificiell intelligens.
Societeten har ett nära samarbete med Ruth och Nils-Erik Stenbäcks stiftelse som delar ut forskarstipendier i matematik, fysik och kemi till yngre forskare från Finland och Sverige. Societetens ständige sekreterare är medlem av stiftelsens styrelse och ordförande för sakkunnignämnden som lämnar förslag om utdelning till stiftelsen. De övriga medlemmarna av sakkunnignämnden är ledamöter av Societeten och Kungliga Vetenskapsakademien. År 2022 fick följande sex forskare stipendier till ett sammanlagt belopp av 170 000 euro: Daniel Ahlberg (matematik, Stockholms universitet), Michael Busch (kemi, Aalto universitetet), Jan Deska (kemi, Helsingfors universitet), Lotta Happonen (kemi, Lunds universitet), Daniel Strand (kemi, Lunds universitet) och Jussi Väliviita (kosmologi, Helsingfors universitet). Stiftelsen donerade också 100 000 euro till Helsingfors universitet för den ovannämnda svenskspråkig professuren i artificiell intelligens.
Ledamöter
Vid utgången av verksamhetsåret hade Societeten totalt 409 ledamöter. Av dem var 285 ordinarie ledamöter och 116 utländska. Societeten har också sex inhemska och två utländska hedersledamöter.
I verksamhetsberättelsen för året 2018–2019 påpekade jag problemet med den snedvridna åldersoch könsfördelningen bland Societetens medlemmar. För fyra år sedan hade Societeten bara nio ledamöter under 50 år och bara 55 kvinnliga medlemmar. Med tillfredsställelse kan jag konstatera att ledamöterna tagit detta i betraktande så de föreslagit inval av nya ledamöter. Antalet ledamöter under 50 år har mer än fördubblats och antalet kvinnor har stigit med en tredjedel. Ålders- och könsfördelningen i de olika sektionerna framgår av följande tabell:
| Sektion | Ordinarie ledamöter | Utländska ledamöter | Hedersledamöter | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Över 67 år | 50 till 66 år | Under 50 år | Totalt | Kvinnor | ||||
| Mat.fys. | 37 | 26 | 5 | 68 | 12 | 30 | 3 | 101 |
| Biovet. | 50 | 26 | 4 | 80 | 18 | 27 | 0 | 107 |
| Hum. | 40 | 23 | 6 | 69 | 24 | 37 | 3 | 109 |
| Samh. | 38 | 25 | 5 | 68 | 19 | 22 | 2 | 92 |
| Totalt | 165 | 100 | 20 | 285 | 73 | 116 | 8 | 409 |
Medelåldern för samtliga medlemmar är 71 år. Följande diagram visar åldersfördelningen.
Professor Timo Riiho föddes den 17 oktober 1950 och dog den 12 juni 2021. Han var professor i iberoromanska språk vid Helsingfors universitet från och med år 1983 tills han avgick med pension. Han invaldes i Societeten år 2010.
Anja Kervanto Nevanlinna föddes den 23 september 1949 och avled den 12 september 2021. Hon var docent i urban historia och akitektur vid Helsingfors universitet. Hon var ledamot av Societeten sedan år 2012.
Professor Lilli Alanen dog den 22 oktober 2021 i en ålder av åttio år. Hon var född den 16 oktober 1941. Alanen kallades till professor vid Uppsala universitet år 1997 som den första kvinnliga professorn i filosofi. Hon invaldes i Societeten år 2000.
Marketta Sundman började sin akademiska karriär vid Åbo akademi och utnämndes till professor i nordisk filologi vid Åbo universitet år 1998. Hon var född den 12 mars 1949 och dog den 21 april 2022. Hon invaldes i Societeten år 2003.
Olof Beckman var professor i fasta tillståndets fysik vid Uppsala universitet 1968 – 1987. Han var född den 18 november 1922 och dog den 23 oktober 2021. Han kallades till utländsk ledamot av Societeten år 1985.
Styrelsen anser det inte lämpligt att parentationer hålls på distans. På grund av pandemin finns det ledamöter som avlidit redan år 2020, men över vilka minnestal inte ännu hållits.
Styrelse och förtroendeposter
Societetens styrelse har under verksamhetsåret haft följande sammansättning (suppleanterna inom parentes):
Ordförande: Hannu Koskinen
Viceordförande: Jan Sundberg
Ständig sekreterare: Mats Gyllenberg
Skattmästare: Niklas Bruun
Matematisk-fysiska sektionen: Heikki Tenhu (Paula Eerola)
Biovetenskapliga sektionen: Erik Bonsdorff (Dan Lindholm)
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (Hanna Snellman)
Samhällsvetenskapliga sektionen: John Sumelius (Mikael Collan)
Nionde medlem: Charlotta Wolff
Sektionernas ordförande och viceordförande (inom parentes) var under verksamhetsåret följande:
Matematisk-fysiska sektionen: Antti Kupiainen (Susanne Wiedmer).
Biovetenskapliga sektionen: Kristina Lindström (Dan Lindholm).
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (Matti Miestamo).
Samhällsvetenskapliga sektionen: Gunilla Widén (Elianne Riska).
Valberedningsnämnden bestod av Mats Gyllenberg (ordförande), Susanna Fellman, Vineta Fellman, Urpo Nikanne och Timo Vesala.
Invalsnämnderna var följande:
Matematisk-fysiska sektionen: Antti Kupiainen (ordförande), Paul Hoyer, Marja-Liisa Riekkola, Tapio Salmi och Pauline Stenberg.
Biovetenskapliga sektionen: Kristina Lindström (ordförande), Vesa Olkkonen, Johanna Mappes och Lea Sistonen.
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (ordförande), Sara Heinämaa, Mika Lavento, Janne Saarikivi och Charlotta Wolff.
Samhällsvetenskapliga sektionen: Gunilla Widén (ordförande, Niklas Bruun och Jan Sundberg.
Förvaltningsnämnden har under verksamhetsåret haft följande sammansättning: skattmästaren (ordförande), ständige sekreteraren, Eva Österbacka och Christian Grönroos från Societetens sida samt ekonomie magister Patrik Lerche och kammarrådet Henry Wiklund som utomstående representanter.
Revisor var Bengt Nyholm, CGR, och verksamhetsgranskare Rune Stenbacka. Suppleanter var Ernst & Young och Christer Carlsson.
Medlemmar i pris- och stipendienämnder
Under verksamhetsåret har Societeten haft följande pris- och stipendienämnder:
Professor E.J. Nyströms pris: Juha Janhunen (ordförande), Mikael Collan, Kari Enqvist, Mikael Fortelius, Auli Hakulinen och Eero Tarasti.
Professor Theodor Homéns pris i fosterlandets historia: Pauline von Bonsdorff (ordförande), Henrik Knif, Jan-Ivar Lindén och Pia Olsson.
Professor Theodor Homéns pris i fysik: Hannu Koskinen (ordförande), Kai Nordlund och Päivi Törmä.
FD Mikael Björnbergs minnesfonds stipendium: Hannu Koskinen och Keijo Kajantie.
Stipendienämnderna för Societetens egna stipendier
Matematisk-fysiska sektionen: Gustaf Gripenberg, Juhani Keinonen (sammankallare) och MarjaLiisa Riekkola.
Biovetenskapliga sektionen: Erik Bonsdorff, Eija Kalso och Martin Romantschuk (sammankallare).
Humanistiska sektionen: Arja Karivieri (sammankallare), Camilla Lindholm, Kai Mikkonen och Sami Pihlström.
Samhällsvetenskapliga sektionen: Carsten Anckar, Elianne Riska (sammankallare) och Lena SisulaTulokas.
Sohlbergska delegationen: Carl Ehlers, Mikael Fortelius, Hannu Koskinen, Franciska Sundholm och John Westerholm
Stipendienämnden för Magnus Ehrnrooths stiftelse: Peter Johansson, Dan Lindholm, Mikael Lindström, Tapio Salmi och Päivi Törmä.
Sakkunnignämnden för Ruth och Nils-Erik Stenbäcks stiftelse: Mats Gyllenberg (ordförande), Peter Johansson, Susanner Wiedmer och professor Johan Håstad (Kungliga Vetenskapsakademien).
Societeten ombeds regelbundet att nominera mottagare av andra organisationers pris. För detta ändamål utser varje sektion vart tredje år en prisnomineringsnämnd bestående av tre till fem ledamöter av sektionen, jämte sammankallare, med en mandatperiod på tre år. Nämndens uppgift är att till styrelsen ge ett motiverat förslag på mottagare av i fråga varande pris. Nämnden kan också rekommendera att Societeten inte nominerar någon. På basen av nämndens förslag skickar styrelsen nomineringen till den organisation som delar ut priset.
Prisnomineringsnämnderna för åren 2022 – 2024 är följande:
Matematisk-fysiska sektionen: Hannu Koskinen, Johanna Tamminen och Susanne Wiedmer. Biovetenskapliga sektionen: Mikael Fogelholm, Johanna Mappes och Seppo Meri. Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff, Juhani Härmä och Jan-Ivar Lindén. Samhällsvetenskapliga sektionen: Niklas Bruun, Jan Sundberg och Gunilla Widén.
Medlemskap i externa organisationer
Finlands vetenskapsakademier är ett samarbetsorgan för de i Finland verksamma fyra vetenskapsakademierna. Styrgruppen för Finlands vetenskapsakademier består av ordförandena i de fyra vetenskapsakademierna. Societetens representant i styrgruppen är således Hannu Koskinen med Jan Sundberg som suppleant. Ständige sekreteraren har närvarorätt vid styrgruppens möten.
De Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) är ett betydande och oberoende sakkunnigorgan i frågor angående forskning och forskningspolitik. Till delegationen hör 293 vetenskapliga samfund och fyra vetenskapsakademier. Delegationen får statsunderstöd av undervisnings- och kulturministeriet. VSD delar ut detta statsunderstöd till de vetenskapliga samfunden för publikationsverksamhet, internationell verksamhet samt för att anordna nationella och internationella vetenskapliga konferenser. Societeten representeras i VSDs styrelse av Hannu Riikonen (suppleant Jukka Meurman) och Mats Gyllenberg (suppleant Hanna Snellman; från och med 1.1.2022 Heikki Tenhu). Dessutom representerar Sara Heinämaa och Jouko Rikkinen samt Niklas Bruun (till och med 31.12.2021) och Elina Ikonen som suppleanter övriga organisationer. Mats Gyllenberg är ordförande för understödssektionen.
Societetens ledamöter har också haft förtroendeposter inom Finlands Akademi. Paula Eerola valdes till generaldirektör från och med den 1 mars 2022. Under perioden 2019–2021 var Per Mickwitz viceordförande i Finlands Akademis styrelse. Anni Huhtala, Keijo Hämäläinen och Hanna Snellman var medlemmar i kommittén för forskningsinfrastruktur. Från och med den 1.1.2022 har Matti Miestamo varit medlem av Forskningsrådet för kultur och samhälle och Anne Kovalainen av Rådet för strategisk forskning.
Societetens ständige sekreterare är Finlands Vetenskapsakademiers representant i European Academies Science Advisory Council (EASAC).
I nationalkommittéerna representerades Societeten av Pekka Tanskanen (geodesi och geofysik), Juri Poutanen och Edward Hæggström (vetenskaplig radioforskning), Mikael Fortelius (kvartärforskning), Mikael Fortelius och Erkki Leppäkoski (biologi), Tuomas Hytönen, Antti Kupiainen, Pertti Mattila och Eero Saksman (matematik), Rolf Stenberg och Kai Nordlund (mekanik), Alf Norkko (havsforskning), Hannu Koskinen med Alf Norkko som suppleant (polarforskning), Juri Poutanen (astronomi), Jukka Finne (biovetenskaper), Markku Kulmala och Jari Niemelä (Future Earth Finland), Dan Lindholm (hjärnforskning), Markku Leskelä och Susanne Wiedmer (kemi).
I styrelsen för Ruth och Nils-Erik Stenbäcks stiftelse representerades Societeten av ständige sekreteraren.
Ständige sekreteraren representerade Societeten i styrgruppen för Vetenskapsdagarna 2023 och Jan Sundberg i organisationskommittén.
En mer utförlig lista över Societetens representanter i vetenskapliga organisationer och samfund publiceras i Sphinx 2021–2022.
Ekonomisk förvaltning
Skötseln av Societetens tillgångar och fonder överses av en förvaltningsnämnd som är underställd styrelsen. Närmare uppgifter om Societetens ekonomi framgår av bokslutet och skattmästarens berättelse.
Kansliet och IT-underhåll
För Societetens IT-underhåll och datastöd svarar Kenneth Lundström på NuData. Societeten är mycket tacksam för den sakkunniga hjälp vi fått av honom.
Societeten skulle inte fungera så bra som den gör utan det värdefulla arbete som kanslisekreterare Anki Geust utför. Med sin goda organisationsförmåga och tjänstvillighet är hon en ovärderlig tillgång för Societeten. Speciellt under pandemin har hennes arbetsbörda varit tung. Jag vill därför på mina egna och hela Societetens vägnar rikta ett stort tack till henne.