Verksamhetsberättelse 30 april 2023 – 29 april 2024

Avgiven av ständige sekreteraren

Mats Gyllenberg

Ett år av intensiv aktivitet

Under sin 186 år långa existens har Finska Vetenskaps-Societeten aldrig upplevt ett år så fullspäckat med program och aktiviteter som verksamhetsåret 2023–2024. Societeten har arrangerat eller varit betydande medarrangörer i inte mindre än femton symposier och vetenskapliga evenemang. Planeringsarbetet av kommande program visar att takten knappast kommer att avta i den närastående framtiden. Också publikationsverksamheten har ökat.

Projektet Det självständiga Finlands Vetenskapshistoria, som på Societetens initiativ startade under verksamhetsåret 2021–2022, fortsätter planenligt. Ett viktigt tillskott till budgeten är det bidrag på 280 000 euro för åren 2024–2025 beviljat av Alfred Kordelins stiftelse.

Avsikten är att publicera en bokserie på finska och svenska om vetenskapen i Finland sedan 1917. En sammanfattande volym på engelska kommer också att publiceras. Ett innovativt element är den insamling av finländska eller i Finland verkande forskares erfarenheter och berättelser som ägde rum under verksamhetsåret. Syftet med insamlingen är att dokumentera hur vetenskapen i Finland har utvecklats inom olika vetenskapsområden. Att ”berätta genom att skriva” är ett utmärkt sätt att utöka kunskapen om fenomen i vars skeenden och förändringar skribenterna själva har deltagit i. Forskarnas erfarenheter är en värdefull källa för att studera vetenskapens utveckling.

Projektet genomförs i samarbete med Suomalainen Tiedeakatemia, Svenska Litteratursällskapet i
Finland, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Suomen Historiallinen Seura, Riksarkivet samt de
Vetenskapliga samfundens delegation. Projektet leds av Henrik Meinander (Finska VetenskapsSocieteten), Jari Ojala (Suomalainen Tiedeakatemia) och Heini Hakosalo (Uleåborgs universitet). Som koordinator verkar Stefan Nygård.

Under verksamhetsåret har Societeten fördjupat sitt redan existerande samarbete med utländska akademier och samtidigt skapat nya kontakter. Till Nystads fredsymposium i augusti 2023 inbjöds representanter för Estlands vetenskapsakademi, bland andra akademiens ordförande Tarmo Soomere. I april 2024 ordnade Societeten ett gemensamt symposium med Estlands vetenskapsakademi i Reval. Under nästa verksamhetsår kommer Societeten att stå värd för the 19th Baltic Conference on Intellectual Cooperation till vilket också vetenskapsakademier från Polen, Tyskland, Danmark och Sverige kommer att inbjudas.

Societetens mission

Styrelsen arbetade med utformningen av Societetens mission under hösten 2023. Societeten godkände den 19 februari 2024 följande text:

Svenska: Finska Vetenskaps-Societeten, grundad år 1838, är en akademiskt stringent, samhällsrelevant och oberoende vetenskapsakademi. Vi försvarar forskningens frihet, lyfter fram aktuella frågor och belyser dem ur mångvetenskapliga och globala perspektiv. Finska VetenskapsSocieteten stöder forskning av hög kvalitet.

Finska: Vuonna 1838 perustettu Suomen Tiedeseura on akateemisesti tinkimätön ja yhteiskunnallisesti merkityksellinen riippumaton tiedeakatemia. Tiedeseura puolustaa tieteen vapautta, tukee korkeatasoista tieteellistä tutkimusta ja nostaa esiin ajankohtaisia kysymyksiä tarkastellen niitä monitieteisistä ja globaaleista näkökulmista.

Engelska: The Finnish Society of Sciences and Letters, founded in 1838, is an academically rigorous, societally relevant and independent academy. We defend freedom of research, highlight current issues and illuminate them from a multidisciplinary and global perspective. The Finnish Society of Sciences and Letters supports high-quality research.

Donation

Societeten har mottagit en värdefull gåva av sin ledamot Bo Lönnqvist. Gåvan är en original mezzotint föreställande Carolus Linnæus i lappländsk dräkt.

Gravyren är gjord i London 1805 och har som förlaga ett oljeporträtt av Martin Hoffman från år 1737. Oljeporträttet finns i tre samtida versioner, alla utförda av Hoffman. Ett av dem finns på Linnémuseet i Uppsala, de två andra finns i Leiden på Museum Naturalis och på Boerhaavemuseet.

Under sin lappländska resa förvärvade Linnæus dräkten jämte trolltrumma och tog den med sig till Holland då han reste dit för att disputera i medicin år 1735 vid Leidens universitet. Motivet var ännu då rätt unikt men anknyter till tidens begynnande strömningar kring etnografi och etnicitet.

Carl von Linné var på många sätt gränsöverskridande och gravyren kan därför ses som en symbol för Finska Vetenskaps-Societetens mission och verksamhet. Gravyren hänger på väggen i Societetens mötesrum Elias.

Bo Lönnqvist har hållit ett informativt föredrag om gravyren som kan ses på Societetens youtubekanal. Societeten är djupt tacksam över gåvan.

Symposier och andra evenemang

Nedan följer referat av evenemang arrangerade av Societeten. De flesta evenemangen har spelats in
och kan ses på Societetens youtube-kanal.

29 maj 2023 Gemensamt symposium med Franska institutet i Finland

Symposiet, som ägde rum i Finska Vetenskaps-Societetens utrymmen på Norra Magasinsgatan 7,
arrangerades inom ramarna för Maupertuis-programmet. Fyra av programmets cotutelledoktorander höll föredrag om sin forskning. Doktorandernas studier har finansierats av Magnus Ehrnrooths stiftelse.

Program:
Välkomsthälsning av Finska Vetenskaps-Societetens ständige sekreterare Mats Gyllenberg
Lukas Enders: Design and Synthesis of Novel Chiral Au-NHC Complexes for Enantioselective
Catalysis
Thuy-Linh Phi: Fundamental research to designing new cellulose-based material
Yusuf Yusuf Oluwatoki: Full-Wave Radar Imaging of Small Solar System Bodies Interior
Sarah Massad: The Control of Cancer Cell Adhesion and Migration by Mechanosensitive Calcium
Channels
Tacktal av Institut Français de Finlande
Efter symposiet bjöd Frankrikes ambassadör Agnès Cukierman på middag på franska ambassaden.

18–19 augusti 2023 Nystads fredssymposium

Nystads fredssymposium ordnades för fjärde gången den 18–19 augusti 2023. Detta var tredje gången Societeten var medarrangör. Temat för årets symposium var Estland. Från Societetens sida bidrog Hannu Koskinen, Minna Palmroth och Janne Saarikivi till programmet med föredrag och i paneldebatter.

Hannu Koskinen svarade på fjärdeklassisters frågor om rymden i sesionen “Kysy ihan mitä vaan”, Janne Saarikivi höll föredraget “Puhuuko kukaan suomea ja viroa 100 vuoden kuluttua?” och deltog i paneldebatten “Quo vadis – Suomen ja Viron myytit toisistaan”, och Minna Palmroth debatterade med Mart Noorma från Universitetet i Dorpat om “Kuka omistaa avaruuden?”.

28 september 2023, Klimat och anpassning, Vetenskapernas hus, Helsingfors

Programmet innehöll 15 föredrag indelade i 5 tematiska block, samt en sammanfattande paneldiskussion, där de centrala frågorna från dagen berördes i dialog med publiken. Societetens ordförande Hannu Koskinen öppnade symposiet, och Biovetenskapliga sektionens ordförande Dan Lindholm gav en inledande översikt av tematiken.

Den första sessionen berörde temat globala klimataspekter och anpassning, med två översiktspresentationer:

(1) Timo Vesala (Helsingfors universitet) gav en inblick i de globala klimatdrivande processerna, och betydelsen av olika växthusgaser (CO2 och CH4) och sänkor/läckor för det globala och regionala klimatet.

(2) Magnus Nyström (Stockholm Resilience Center) presenterade utvecklingen av hur människan tär på planetens bärkraft (planetary boundaries), och hur eran holocen nu ersatts av antropocen, i vilken människan skapat så stora avtryck i naturen (Nyström talade om shockterapi), att vi tveklöst är en av de stora klimatdrivande ekologiska faktorerna globalt.

Den andra sessionen berörde temat ekosystemeffekter i tid och rum, där fyra föredrag belyste frågorna genom globala insikter med satellitmätningar, paleoekologiska infallsvinklar, samt exempel från hav och kust:

(1) Johanna Tamminen (Meteorologiska institutet) presenterade globala, regionala och nationella användningsområden för att med satellitmätningar få data för generella och specifika modeller över växthusgasernas variationer i tid och rum.

(2) Mikael Fortelius (Helsingfors universitet) berörde frågor kring arters evolution och utbredning i tid och rum över olika klimatepoker. Han visade hur arter dels anpassar sig, och kan bli invasiva och därigenom helt ta över ekosystem lokalt, regionalt och globalt.

(3) Anna Törnroos-Remes (Åbo Akademi) lyfte frågan om havets förmåga till anpassning och/eller transformation, och visade hur såväl ekosystemet i en av de stora klimatmotorerna på jorden (Norra ishavet), som i det regionala randhavet Östersjön drastiskt påverkats av klimatförändring (främst genom stigande temperatur med sekundära effekter på övriga miljöfaktorer och på arters utbredning), och hur systemen står inför regimskiften, dvs ekologiska ”tipping-points”, där den naturliga resiliensen satts ur spel, kaskadeffekter driver utvecklingen, och ekosystemen uppnår nya ekologiska tillstånd.

(4) Alf Norkko (Tvärminne zoologiska station) presenterade Östersjöns kustekosystem ur ett klimatperspektiv, med inledning genom en global jämförelse av olika kustmiljöer hur kolbalansen (sänkor och läckor) i olika biotoptyper är beroende av klimat (temperatur som övergripande drivkraft).

I den tredje sessionen berördes frågeställningar kring försörjning och hållbar utveckling, med fyra presentationer som ur olika perspektiv belyste den globala, regionala (kontinentala) och lokala (nationella) livsmedelsproduktionen i förhållande till FN:s hållbarhetsmål i relation till de storskaliga klimatförändringar som påverkar odling och djurhushållning globalt:

(1) Kristina Lindström (Helsingfors universitet) illustrerade jordbrukets möjligheter i förhållande till de globala hållbarhetsgränser (jfr Magnus Nyströms presentation), och till ekologiska brytpunkter (tipping-points).

(2) John Sumelius (Helsingfors universitet) gav en genomgång av hur FN:s mål för hållbar utveckling ska beaktas, och vilka utmaningar anpassningen till förändrade klimatbetingelser innebär då människan använder största delen av all odlingsbar areal.

(3) Mila Sell (Naturresursinstitutet) gav i sin presentation exempel på konkret arbete inom projektet Healthy Food Africa: Hur skapar man ramar och förutsättningar för odling i liten skala, lokalt, samtidigt som den storskaliga produktionen också måste utvecklas (många länder i Afrika har gått från att exportera lantbruksprodukter till att vara beroende av import).

(4) Juuso Joona (Helsingfors universitet) gav en översikt av hur man i det finländska jordbruket konkret kan beakta kolets kretslopp och olika jordtypers potential att binda kol och näring i jordarna ur ett såväl klimat- som ekosystemperspektiv.

Den fjärde sessionen hade temat klimat och hälsa, och de tre presentationerna berörde ett brett spektrum aspekter kring medicin, hälsa och miljö (där miljön och befolkningens livsvillkor speglar miljö och klimat, och där medicinens framsteg illustrerar anpassningen till en omvärldsförändring):

(1) Aki Sinkkonen (Naturresursinstitutet och Helsingfors Universitet) gav i sin presentation exempel på hur förändrade levnadsförhållanden (hygien, landsbygd/stad mm.) påverkar immunrespons hos barn.

(2) Tarja Sironen (Helsingfors universitet) presenterade exempel på spridning av patogener i tid och rum, och hur klimatet och miljön bidrar till spridningen av exempelvis fästingburna sjukdomar i takt med att fästingarna sprids över större områden, och hur fåglars ändrade flyttningsmönster kan bidra till snabb spridning av fågelinfluensa.

(3) Tari Haahtela (Inflammationscentrum vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt) lyfte i sin presentation frågor kring biodiversitet och hälsa, med fokus på mikrobiell diversitet. Han visade hur vissa allergier och symptom på överkänslighet ökat med ökande urbanisering och generellt ökat välstånd, medan människor i fattigare regioner med lägre hygienstandard (och samtidigt sannolikt lägre miljöstress i form av direkta föroreningar) har lägre frekvens allergier.

Den femte tema-sessionen berörde överbryggande storskaliga aspekter kring klimat, hållbarhetsmål, anpassning och transformation för hela samhället med människan i fokus, men med ekosystemet och miljön som bärande redskap:

(1) Eeva Furman (Statsrådets kansli) presenterade alternativ för samhällets anpassning och transformation till en hållbar utveckling med den globala och regionala klimatförändringen som drivkraft.

(2) Mikael Hildén (Finlands miljöcentral) tog avslutningsvis upp de svåra och komplexa frågorna kring anpassning och transformering av samhället i en situation där problemen (klimatförändringen och hoten mot den biologiska mångfalden) är gränsöverskridande, men lösningarna måste vara både nationella och internationella.

Symposiet avslutades med en sammanfattande paneldiskussion kring dagens centrala frågor, och särskilt lyftes då frågorna kring planetens hållbarhetsgränser, FN:s hållbarhetsmål, och människans totala dominans inom det globala sammanlänkande makroekosystemet. Publiken deltog livligt i diskussionen kring de storskaliga drivkrafterna som styr anpassning och transformation, försörjningsfrågor, hot mot biodiversitet, långsiktighet (med evolutionära tillbakablickar som modell för framtida utveckling), och frågor kring policy, politik och ansvarsfrågor (från individ till lokalsamhälle till nation och vidare till globalt ansvar).

Erik Bonsdorff ledde diskussionen.

7 oktober 2023 Finansieringen för forskning och utveckling ökar, hur fördelas potten? Temakväll tillsammans med Suomalainen Tiedeakatemia, Vetenskapernas hus, Helsingfors

Societeten ordnade tillsammans med Suomalainen Tiedeakatemia en temakväll om forskningsfinansiering den 7 oktober 2023 i Vetenskapernas hus i Helsingfors. Programmet inleddes med inlägg av generaldirektören för Finlands Akademi Paula Eerola, direktören för Finlands Näringsliv EK Riikka Heikinheimo, rektor för Tammerfors universitet Keijo Hämäläinen, och akademiker Ilkka Niiniluoto. Efter detta följde en livlig diskussion. Evenemanget var öppet för allmänheten. Kari Raivio verkade som moderator.

Kvällen avslutades med en gemensam middag för de båda akademiernas medlemmar på Börsklubben i Helsingfors.

9 oktober 2023 Seminarium till minnet av professor Matti Klinge

Societetens hedersmedlem Matti Klinge dog den 5 mars 2023. För att hedra hans minne ordnades den 9 oktober 2023 ett minnesseminarium med Societeten som medarrangör tillsammans med Historian Ystäväin Liitto, Helsingfors universitet, Helsingfors stad, Eteläsuomalainen Osakunta, Helsingfors universitets studentkår, Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, Niilo Helanders stiftelse och Mannerheimmuseet.

Laura Kolbe och Henrik Meinander var medlemmar av organisationskommittén och Laura Kolbe höll tal på mottagningen på Stadshuset efter seminariet.

12 oktober 2023 Litium – pärjäämmekö ilman, Porthania, Helsingfors universitet

Litium är ett grundämne som sedan gammalt har använts som läkemedel. Idag har grundämnet en stor betydelse, främst i form av litiumjonbatterier, som används i bland annat mobiltelefoner och elbilar. Symposiet belyste förekomsten av litium och dess användning både som läkemedel och batterimaterial. Exempel på alternativa energiproduktionsmetoder gavs också.

Programmet bestod av följande sex föredrag.

Litiumin esiintyminen maapallolla – Petri Peltonen, Helsingin yliopiston taloudellisen
geologian professori
Kaivoslaki – Kai Kokko, Helsingin yliopiston ympäristöoikeuden professori
Litium lääkkeenä – Tomi Rantamäki, Helsingin yliopiston farmakologian professori
Litiumakun toiminta – Tanja Kallio, Aalto-yliopiston sähkökemian professori
Sodium battery – David Brown, CEO, Broadbit Batteries
Virtausakku – Lasse Murtomäki, Aalto-yliopiston fysikaalisen kemian ja sähkökemian professori Evenemanget var öppet för allmänheten.

18 oktober 2023 Suomalaisen pakolaispolitiikan puoli vuosisataa – Chilen vallankaappauksesta tähän päivään, Tankehörnan

Den 11 september 2023 hade det gått precis femtio år sedan den fascistiska statskuppen i Chile i vilken den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende mördades. Finlands regering med Kalevi Sorsa som statsminister beslöt att Finland tar emot politiska flyktingar från Chile. Sammanlagt kom litet under tvåhundra. Trots det låga antalet hade de chilenska flyktingarna stor synlighet och betydelse – de utgjorde den första större gruppen av flyktingar i Finland från ett utomeuropeiskt land.

Symposiet koncentrerade sig på statskuppen i Chile 1973 och det flyktingproblem som följde, men flyktingpolitiken behandlades även ur dagens perspektiv.

Symposiet arrangerades i samarbete mellan Helsingfors universitet, Historiker utan gränser, Finlands FN-förbund, Suomen Pakolaisapu, Migrationsinstitutet, Chiles ambassad i Finland och Finska Vetenskaps-Societeten.

Symposiet inleddes med följande tre föredrag:

PD Matti Välimäki: ”Vuoden 1973 vastaanottopäätös osana suomalaisen pakolaispolitiikan pitkää kehitystä”
Professor Jussi Pakkasvirta: ”Miten Chilen vallankaappaus muutti Pohjoismaita?”
FM Adrian Soto: ”Chileläisenä Suomessa – sopeutuminen ja muutos”
Moderaattori: FT Auli Leskinen

Därefter följde en paneldiskussion med temat ” Suomen pakolaispolitiikka ennen ja nyt”. I panelen deltog

VD Annu Lehtinen, Suomen Pakolaisapu
VD Tobias van Treeck, IOM Finland
Berivan Suleiman, Årest flykting 2023
FD Alfonso Padilla

Som moderatorer verkade FD Auli Leskinen och PD Erkki Tuomioja.

26 oktober 2023, Nobeldebatten, Sanomahuset, Helsingfors

Den traditionella nobeldebatten ordnades den 26.10.2023 i Sanomahuset. Arrangörer var som tidigare Helsingin Sanomat, Finska Vetenskaps-Societeten, Suomalainen Tiedeakatemia, Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland, Akademin för Tekniska Vetenskaper, Finlands vetenskapsakademier (CoFA) och Finlands vetenskapsredaktörers förbund.

I debatten deltog som experter forskningsdirektör Mikko Frilander (Helsingfors universitet), professor Mika Pettersson (Jyväskylä universitet), professor Harri Lipsanen (Aalto universitetet) och professor Kristiina Huttunen (Aalto universitetet).

15 januari 2024 “Human Diversity – ihmisen monimuotoisuuden monitieteinen tutkimus”,
Tauno Nurmela-salen, Åbo universitet

Före det ordinarie månadsmötet den 15 januari 2024 i Åbo ordnades ett seminarium där det
mångvetenskapliga projektet “Evolution through contact and communication networks (Human
Diversity)” presenterade sig. I projektet undersöks hur den mänskliga mångfalden utvecklas genom
bland annat befolkningstillväxt, migration, handelsnätverk och dagens digitala kommunikation.

Under seminariet hölls följande föredrag:

Virpi Lummaa: Mitä Human Diversity on?
Ronan O’Sullivan: Finnish data, global relevance
Mirkka Lahdenperä: Evolutiivinen terveystutkimus Human Diversityssä
Päivi Onkamo: Arkeogenomiikan tutkimus Human Diversityssä
Elina Salmela: Varhaiskeskiaikainen kallo Turun Tuomiokirkosta – Piispa Henrikinkö?
Sanni Peltola: Kitkan noaidi, historiallisen ajan saamelaishautaus Kuusamosta
Ulla Moilanen: Luonnontieteellinen arkeologia: Proteiinitutkimus
Georg Haggren: Suomen itä-länsijaon tutkimus Human Diversityssä
Ulla Moilanen: Human Diversityn uusi tutkimusresurssi: Muinaisesinetietokanta AADA
Outi Vesakoski: Evolutiivinen kielentutkimus Human Diversityssä

25 januari 2024, Vetenskapens natt

Vetenskapens natt firades i Helsingfors torsdagen 25 januari 2024 och under kvällen och natten
arrangerades nästan femtio vetenskapsrelaterade evenemang i staden. Finska Vetenskaps-Societeten
deltog i Vetenskapens natt med eget program i Societetens lokaler på Norra Magasinsgatan 7 A i
Gardesstaden.

Evenemanget var öppet för allmänheten.

Program:

Jan Sundberg: ’Lolo’ Krusius-Ahrenberg: En banbrytande kvinnas arv

Matka menneisyyteen – Kurkijoen kohtalo Neuvostoliiton aikana Tohtori Netta Böök (Aalto-yliopisto) esitteli kiehtovan teoksensa, Talot pysyvät, ihmiset vaihtuvat, joka kuljettaa lukijan syvälle entisen Kurkijoen kirkonkylän tarinaan, Laatokan rannan rauhallisiin maisemiin. Haastattelijana toimi professori Stig-Olof Londen (Aalto-yliopisto).

Antiikin Rooman naiset: Nimiä ja identiteettejä FT Tuomo Nuorluoto (Suomen Rooman-instituutti) ja professori Mika Kajava (Helsingin yliopisto) avasivat keskustelun antiikin Rooman naisten nimistä. Nuorluodon aihetta käsittelevä kirja Latin Female Cognomina. A Study on the Personal Names of Roman Women ilmestyi loppuvuodesta 2023.

Unohdettu kaunokirjailija ja valtiomies – Olof Hermelin Ruotsi-Suomen aikakaudella Professori H.K. Riikonen (Helsingin yliopisto) valaisi unohtuneen suurmiehen, Olof Hermelinin, keskeistä roolia Ruotsi-Suomen suurvalta-aikakaudella. Olof Hermelin toimi Kaarle XII:n hovikirjailijana, Tarton yliopiston professorina ja ikuisti latinankielisillä runoillaan kaikki maamme kaupungit. Haastattelijana toimi professori Stig-Olof Londen (Aalto-yliopisto).

29 januari 2024 Seminarium om vetenskapens historia, Mötesummet Lolo, Finska Vetenskaps-Societeten, Norra Magasinsgatan 7

Johan Östling, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Lunds Universitet, höll ett föredrag med titeln ’The Europeanisation of the Universities: Transforming Knowledge Institutions, c. 1985–2010’, följt av kommentarer av Marja Jalava (Tammerfors universitet). Diskussionen modererades av Stefan Nygård (Helsingfors universitet).

15 februari 2024 Språk och förståelse, Maijasalen i Helsingfors centrumbibliotek Ode

Centrumbiblioteket Ode är ett utmärkt ställe att ordna symposier om språk och litteratur på eftersom biblioteksbesökare ofta hittar till evenemang som äger rum där. Societetens symposium om språk och förståelse var välbesökt – både av Societetens medlemmar och av allmänheten.

Symposiet var tvåspråkigt och bestod av följande föredrag:

Mats Gyllenberg: Tilaisuuden avaus – Välkomsthälsning
Matti Miestamo: Kielten erilaisuus ja samuus — ymmärtämisen edellytyksistä globaalissa
perspektiivissä
Juha Janhunen: Att förstå språk i tid och rum
Helena Lehečková: Monikielisyys ja ymmärtämisen haaste – vem lär sig vems språk
Arto Mustajoki: Kuinka voisimme ymmärtää toisiamme kun puhumme kaikki eri kieltä
Janne Saarikivi: Miten suomen kieltä voi ymmärtää? Universaaleja ja kulttuurispesifisiä
leksikaalisia merkityksenkehityksiä ja niiden syitä
Johanna Isosävi: Miten suomalaiset ja ranskalaiset ymmärtävät toistensa kohteliaisuuden
Jan-Ola Östman: Förståelse handlar inte bara om språk – om integration till landsbygden
Som moderatorer fungerade Hannu Riikonen och Juhani Härmä

15 mars 2024 Symposium till minnet av Holger Thesleff, Forsthuset, sal 6, Unionsgatan 40,
Helsingfors

Societetens hedersledamot Holger Thesleff dog i en ålder av 98 år den 3 oktober 2023. Den 15 mars 2024 arrangerade Societeten tillsammans med Klassisk-filologiska föreningen ett minnessymposium som belyste Thesleffs arv till forskningen inom filosofins historia och antikens kultur samt hans betydelse som medlem av forskarsamhället. Föredragshållarna vid seminariet var Thesleffs elever samt forskare som väl känner till hans undervisning och forskning.

Program:

Mika Kajava: Seminaarin avaus ja avaussanat
Lassi Jakola: Platonin kontekstit
Pauliina Remes: Kaksi maailmaa vai kaksi tasoa? Platon ja Thesleff havaittavan todellisuuden
suhteesta ideoihin
Mika Perälä: Refleksiivisen tiedon lajit Platonin Kharmides-dialogissa
Eero Salmenkivi: Mieleen palauttaminen Platonin Menon-dialogissa
Hannu Riikonen: Holger Thesleff ja antiikin jälkivaikutus
Ilkka Niiniluoto: Seminaarin päätössanat ja päättäminen

3–4 april 2024 Gemensamt symposium med Estlands vetenskapsakademi i Reval

Societetens ordförande och ständige sekreterare besökte Reval den 22 mars 2022 och kom då överens med Estlands vetenskapsakademis ordförande Tarmo Soomere att påbörja samarbete. Som ett första steg i detta samarbete deltog Soomere i Nystads fredssymposium i augusti 2023. Där inbjöd Soomere Societeten till Reval för ett gemensamt symposium.

Programmet bestod av följande föredrag:

Tarmo Soomere (ordförande för Estlands vetenskapsakademi): An Overview of the Estonian Academy of Sciences

Hannu Koskinen (ordförande för Finska Vetenskaps-Societeten): An Overview of the Finnish Society of Sciences and Letters

Anne Kahru (ledamot av Estlands Vetenskapsakademi): From ecotoxicology to nanoecotoxicology

Erik Bonsdorff (ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten): From Fjords to the Continental Shelf: Marine Epibenthic Diversity of Northeast Greenland

Elmo Tempel (ledamot av Estlands Vetenskapsakademi): Cosmic Web and Galaxy Evolution in the Era of large Surveys

Ronald Österbacka (ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten): Development of Next Generation Solar Cells

Gerson Klumpp (chefredaktör, Linguistica Uralica): Linguistica Uralica and the Landscape of Journals in Finno-Ugric Studies

Markku Suksi (ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten): The Choice of Technology for Automated Decision-Making in Governmental Authorities – Is the Power to Make Decisions based on Law or on Statistics,

Katrin Tiidenberg (alumn, Estlands unga vetenskapsakademi): Trust and Visuality in Everyday Digital Practices – Is a Picture Worth a Thousand Words?

Charlotta Wolff (ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten): French Comic Opera and Musical Circulation in the Northern Baltic, ca 1790–1840

Jeremias Berg (Unga vetenskapsakademien i Finland): Young Academy Finland

Martin Thalfeldt (ledamot av Estlands unga vetenskapsakademi): Data-Driven Energy-Efficiency Improvement of Buildings

Symposiet avslutades med en gemensam middag i Estlands Vetenskapsakademis utrymmen.

26 april 2024 Mechanisms of Primary Energy Transduction in Biology – symposium in memory of Mårten Wikström, Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors

Societetens ledamot Mårten Wikström avled den 7 januari 2024. Ett minnessymposium ordnades den 26 april 2024. Symposiet organiserades av Ville Kaila och stöddes finansiellt av Finska Vetenskaps-Societeten och Tage Erlander Stiftelsen i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

Program:

Ville Kaila (Stockholm University): “Deciphering mechanisms of primary energy transduction”

Sir John Walker (Cambridge University): “Mårten Wikström’s contributions to oxidative phosphorylation: a historical perspective”

Gerhard Hummer (Max Planck Institute of Biophysics Frankfurt): “Going full circle: making and using ATP”

Bob Gennis (University of Illinois Urbana-Champaign): “Structure, Function and Mechanism of Transhydrogenase”

Volker Zickermann (Goethe University Frankfurt): “Insights into Ion Transfer Mechanisms of Complex I and Mrp Antiporters”

Pia Ädelroth (Stockholm University): “The oxygen-reducing complexes in Mycobacterium smegmatis”

Carola Hunte (University of Freiburg): “Exploring the joint operation of Q cycle and proton pumping in respiration”

Thorsten Friedrich (University of Freiburg):

Jessica Swanson (University of Utah) “Celebrating the Gates that Enable Proton Pumping and the Vision of a True Scholar”

Bill Rutherford (Imperial College London): “Energy transduction in oxygenic photosynthesis” Joachim Heberle (FU Berlin): “Ion Translocation in Microbial Rhodopsins Resolved in Space and Time”

Styrelse- och månadsmötena

Eftersom Ständerhuset som bäst grundrenoveras har Societeten inte kunnat utnyttja det för sina möten under verksamhetsåret. I stället har månadsmötena med några undantag hållits i det stora auditoriet (sal 104) i Vetenskapernas hus på Kyrkogatan 6 i Helsingfors.

Mötet i maj 2023 hölls traditionsenligt i Finska Läkaresällskapets Villa Aikala i Mejlans i Helsingfors. Också traditionen att hålla januarimötet i Åbo följdes år 2024. Denna gång ägde mötet rum i Åbo universitets utrymmen. Det stadgeenliga årsmötet den 22 april 2024 hölls i mötesrummet Lolo i Societetens utrymmen på Norra Magasinsgatan 7.

I mötena deltog mellan 47 och 63 personer; medeltalet per möte var 55 deltagare. Detta är litet färre än under föregående verksamhetsår.

Efter varje månadsmöte intog ledamöterna en gemensam middag på Börsklubben i Helsingfors. Efter majmötet 2023 ordnades dock middagen på Villa Aikala och efter januarimötet 2024 i Åbo avnjöts middagen på Restaurang Grädda.

Nedan följer en sammanfattning av mötesprogrammet och de beslut som fattats. Föredrag och parentationer räknas upp separat efter sammanfattningen.

15 maj 2023

Styrelsen beslöt föreslå för Magnus Ehrnrooths stiftelse att denna donerar 600 000 euro till Aaltouniversitetet för Päivi Törmäs projekt “Super C”. Budgeten för den biovetenskapliga sektionens symposium symposium “Klimat och Anpassning – Climate and Adaptation” den 28 september 2023 fastslogs. Mikael Collan och Juha Vaara föreslogs till ledamöter av styrgruppen för Publikationsforum (JuFo). De Vetenskapliga Samfundens Delegation fattar beslutet. Man beslöt ordna ett gemensamt vetenskapligt evenemang med temat “finansiering av forsknings- utvecklings och innovationsverksamhet” med Suomalainen Tiedeakatemia hösten 2023. Styrelsen beslöt att Societen erbjuder sig att arrangera The 19th Baltic Conference on Intellectual Cooperation i Helsingfors våren 2025.

På årsmötet den 24 maj 2023 ombads styrelsen överväga huruvida det vore ändamålsenligare att ständige sekreterarens verksamhetsberättelse skulle omfatta ett kalenderår istället för tiden mellan två årsmöten som nu är fallet. Fördelen med en berättelse över verksamheten under ett kalenderår är att den skulle vara synkroniserad med bokslutet och skattmästarens berättelse över räkenskapsåret, vilket enligt Societetens stadgar är kalenderåret.

Enligt stadgarna äger årsmötet rum i april och mötet väljer styrelse och förvaltningsnämnd för tiden fram till följande årsmöte. Mötet prövar också frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och förvaltningsnämnden. Ständige sekreterarens verksamhetsberättelse är ett viktigt beslutsunderlag vid prövningen av ansvarsfrihet och bör därför omfatta samma tid som styrelsens och förvaltningsnämndens mandatperiod. En ändring av tidsperioden för verksamhetsberättelsen skulle därför kräva en stadgeändring vilket knappast är värt besväret, särskilt då nuvarande praxis fungerat bra.

Styrelsen beslöt att verksamhetsberättelsen även i fortsättningen omfattar tiden mellan två årsmöten.

På det allmänna mötet presenterades sektionernas val av invalsnämnder samt medlemmar av prisnämnderna för Professor E.J. Nyströms pris 2024, Professor Theodor Homéns pris i fosterlandets historia 2024 samt lärarprisen.

Styrelsemöte 21 augusti 2023

Seminariet ”Suomalaisen pakolaispolitiikan puoli vuosisataa – Chilen vallankaappauksesta Ukrainan sotaan” ordnas den 18.10.2023 av Helsingfors universitet, Historiker utan gränser, Finlands FN-förbund, Suomen Pakolaisapu, Migrationsinstitutet, Chiles ambassad i Finland och Finska Vetenskaps-Societeten. Styrelsen beslöt att bidra med högst 1 500 € för att täcka hyror samt resor och logi för talarna vid seminariet.

Societeten är medarrangör till Matti Klinges minnesseminarium den 9.10.2023. Styrelsen beslöt att bidra med 2 000 € till kostnaderna för seminariet.

Styrelsen utsåg medlemmarna av prisnämnden för Magnus Ehrnrooths stiftelses pris i matematik 2024.

Styrelsen godkände nya stadgar för Filosofiedoktor Mikael Björnbergs minnesfond. Enligt de gamla stadgarna skall stipendier delas ut ur fonden och dess skall lediganslås. Trots detta har stipendierna aldrig lediganslagits utan istället har stipendiet haft karaktären av ett pris. Enligt de nya stadgarna är fondens ändamål är att dela ut pris till framstående forskare främst inom teoretisk fysik och närliggande områden och vilket motsvarar nuvarande praxis. Släkten Björnberg har också godkänt de nya stadgarna.

På Societetens kansli finns två mötesrum: det gamla eller lilla och det nya eller stora mötesrummet. Styrelsen beslöt att det gamla mötesrummet får namnet “Elias” efter Elias Lönnrot som år 1839 var en av de första som valdes till medlem av Societeten och det nya mötesrummet får namnet “Lolo” efter Helene Charlotte Johanna Lolo Krusius-Ahrenberg som år 1960 var en av de två första kvinnorna som blev medlem av Societeten.

18 september 2023

Styrelsen godkände Finlands vetenskapsakademiers (CoFA) verksamhetsplan och budget för år 2024.

Styrelsen nominerade en kandidat för mottagare av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Gad Rausing-pris 2024.

Societetens medlem Björn Kurtén (1924–1988) skulle fylla hundra år den 19 november 2024. Styrelsen beslöt att Societeten arrangerar Björn Kurténs 100-års minnessymposium och står för hyra av möteslokal, kaffeservering och middag för inbjudna talare.

Styrelsen utsåg medlemmarna av Magnus Ehrnrooths stiftelses stipendienämnd för tiden 2024– 2026.

Ständige sekreteraren utsågs till Societetens representant på Vetenskapliga samfundens delegations höstmöte 21.9.2023.

Under det allmänna mötet presenterades proceduren för inval av nya ledamöter och medlemmarna uppmanades komma med förslag till nya ledamöter före utgången av september 2023.

16 oktober 2023

Styrelsen beviljade Finlands fysikerförening 3 000 € för att inbjuda Nobel-pristagarna i fysik år 2023 till Helsingfors

Responsen för årshögtiden år 2022 och 2023 i Gamla studenthuset har varit uteslutande positiv. Beslutet att separera själva årsmötet där de stadgeenliga ärendena behandlas från årshögtiden med festföredraget har fått beröm. Styrelsen beslöt att årsmötet äger rum i mötesrummet Lolo måndagen den 22 april 2024 och årshögtiden i Gamla studenthuset måndagen den 29 april 2024.

På allmänna mötet meddelades att sektionernas invalsnämnders motiverade förslag tillsammans med alla till sektionen inkomna förslag skickas till sektionens medlemmar den 17 oktober 2023. Ständige sekreteraren redogjorde för proceduren för den fortsatta behandlingen av förslagen inom sektionerna och därefter inom Societeten.

20 november 2023

Styrelsen utsåg Miska Luoto till Societetens representant i Finlands nationalkommitté för kvartärforskning för perioden 2024–2027.

På förslag av humanistiska sektionens prisnomineringsnämnd nominerade styrelsen en kandidat till mottagare av “Antonio Feltrinelli” Prize 2024.

Styrelsen beslöt att inte nominera någon bok till priset Årets vetenskapsbok. Styrelsen beslöt vidare att föreslå för Delegationen för informationsspridning att alla böcker som Societeten givit ut år 2023 tas upp på listan över facklitteratur för vilka allmänna bibliotek borde få Undervisnings- och kulturministeriets stöd för att köpa. Styrelsen nominerar inte någon bok till statens pris för informationsspridning.

Styrelsen beslöt att Societeten anordnar ett symposium till minnet av Holger Thesleff tillsammans med Klassisk-filologiska föreningen rf. Societeten står för hyran för möteslokalen, serveringen under kaffepausen samt vin med tilltugg på kansliet efter symposiet.

Societetens mellanbokslut 2023 presenterades av skattmästaren.

På allmänna mötet fortsatte behandlingen av inval av nya ledamöter. Före utgången av förslagstiden hade förslag inkommit enligt följande: Matematisk-fysiska sektionen 2 (1), biovetenskapliga sektionen 3 (2), humanistiska sektionen 3 (1) och samhällsvetenskapliga sektionen 2 (1). Talen inom parentes anger antalet lediga ledamotsrum. Dessutom har det inkommit ett förslag till utländsk ledamot inom den matematisk-fysiska sektionen.

Efter att förslagstiden gått ut sammanträdde invalsnämnderna och framlade sina förslag. Därefter hade sektionernas ledamöter möjlighet att delta i en. I samtliga sektioner fick de av invalsnämnden föreslagna personerna flest röster och de fick dessutom åtminstone hälften av de avgivna rösterna. Invalsnämnden förordade inte inval av utländsk ledamot och den föreslagna personen fick inte 2/3 av rösterna i sektionens omröstning. Det slutgiltiga förslaget bestod därför av följande personer:

Emilia Kilpua
Ari Ristimäki
Aki Sinkkonen
Marja-Liisa Helasvuo
Kim Strandberg

Invalsnämndernas ordförande och/eller förslagsställarna motiverade sina förslag. Ärendet bordlades till decembermötet.

18 december 2023

Styrelsen utsåg följande personer till Sohlbergska delegationen för perioden 2024–2026: Mikael Fortelius (ordförande), Carl Ehlers, Hannu Koskinen, Indrė Žliobaite, Miska Luoto (suppleanter: Dage Sundholm, Erik Bonsdorff).

Styrelsen utsåg Kari Enqvist, Kari Rummukainen (ordförande) och Ronald Österbacka till medlemmar av prisnämnden för FD Mikael Björnbergs minnesfonds pris 2024.

På förvaltningsnämndens förslag fastställde styrelsen skötselbidraget för år 2023 till 0,6% av tillgångarnas marknadsvärde.

På förvaltningsnämndens rekommendation beslöt styrelsen att Societeten delar ut högst 650 000 € i pris och stipendier i den ordinarie utdelningen våren 2024. Därutöver beviljas resestipendier under året utan ansökningstid.

Societeten har en ansenlig förmögenhet placerad i lägenheter, aktier och likvida medel. För att kunna förvalta förmögenheten på ett ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt är det ofta nödvändigt att snabbt fatta beslut om omplaceringar. Styrelsen befullmäktigade ständige sekreteraren och skattmästaren att tillsammans fatta ändamålsenliga beslut om placeringar av Societetens tillgångar under år 2024. Styrelsen skall informeras om sådana beslut.

Skattmästaren presenterade den preliminära budgeten för år 2024 för styrelsen. Den slutgiltiga budgeten godkänns på årsmötet den 22 april 2024.

På det allmänna mötet avgjordes invalet av nya ledamöter genom sluten omröstning. För inval krävdes 2/3 av de avgivna rösterna.

Societeten valde in följande ordinarie ledamöter: matematisk-fysiska sektionen: professor Emilia Kilpua (Helsingfors universitet), biovetenskapliga sektionen: professor Ari Ristimäki (Helsingfors universitet) och ledande forskare Aki Sinkkonen (Naturresursinstitutet LUKE), humanistiska sektionen: professor Marja-Liisa Helasvuo (Åbo universitet) samt samhällsvetenskapliga sektionen: professor Kim Strandberg (Åbo Akademi).

Inga utländska ledamöter invaldes.

15 januari 2024

Maupertuis-programmet erhöll före ansökningstidens utgång den 30 september 2023 sjuttiofyra ansökningar om mobilitetsstipendier och nio ansökningar för anordnande av workshops. En nämnd bestående av professor Christophe Delacourt (Ministère de l’ensignement supérieur et de la recherche, France), Dr. Mathieu Girerd (Institut français de Finlande) och Societetens ständige sekreterare hade föreslagit att tjugofem mobilitetsstipendier och tre understöd till workshops beviljas till en totalsumma av 55 800 € år 2024. Societetens styrelse beslöt den 21.3.2022 att Societeten deltar i Maupertuisprogrammet under 2023–2025 med ett årligt bidrag på högst 20 000 euro. Styrelsen tillstyrkte nämndens förslag och beslöt att Societeten betalar stipendier på 2 000 € till sju mottagare och på 1 200 € till fem mottagare.

Styrelsen utsåg Kai Lindström till Societetens representant i Finlands zoologiska och botaniska publiceringsnämnd rf och därmed också i styrelsen för Understödsföreningen för Finlands zoologiska och botaniska publiceringsnämnd rf för perioden 2024–2027.

Styrelsen utsåg Edward Hæggström till Societetens representant i Finlands nationalkommitté för radiovetenskap för perioden 2024–2026 samt Juri Poutanen till hans suppleant.

I Societetens medlemsregister som publiceras årligen i SPHINX kallas kvinnliga pensionerade professorer professor emerita. Latinets emerita är femininformen av det maskulina emeritus. Eftersom professor är maskulinum i latinet är “professor emerita” en grammatikalisk orimlighet. Nuförtiden strävar man efter att använda könsneutrala titlar och yrkesbeteckningar i stället för dubbelformer för kvinnor och män. Man gör inte längre skillnad mellan lärare och lärarinna eller konduktör och konduktris. Såväl den svenska myndigheten Institutet för språk och folkminnen som det finländska Mediespråk rekommenderar entydigt att man använder professor emeritus för pensionerade professorer oavsett professorns kön.

För att spara utrymme och för att inte uppröra personer av annan åsikt beslöt styrelsen att i fortsättningen använda förkortningen “professor emer.” i SPHINX och i Societetens övriga skriftliga alster.

Styrelsens förslag till Societetens mission hade skickats ut tillsammans med kallelsen till allmänna mötet den 15 januari 2024. Flera skriftliga ändringsförslag hade kommit in. Styrelsen beslöt därför att skriva en ny version av missionen och föra den till allmänna mötet den 19 februari 2024. På allmänna mötet diskuterades missionen och man beslöt återkomma till ärendet den 19 februari 2024.

På allmänna mötet presenterades sektionernas val av stipendienämnder 2024 samt medlemmar i valberedningsnämnden 2024. Styrelsens val av prisnämnden för FD Mikael Björnbergs minnesfonds pris 2024 och Sohlbergska delegationen 2024–2026 presenterades också.

29 januari 2024

Styrelsen behandlade stipendienämndens förslag till utdelning av Magnus Ehrnrooths stiftelses stipendier 2024 och prisnämndens förslag till mottagare av Magnus Ehrnrooths stiftelses pris i matematik 2024 och beslöt att föreslå för Magnus Ehrnrooths stiftelses styrelse att denna delar ut stipendier och pris enligt nämndernas förslag.

19 februari 2024

Societetens bokslut för år 2023 behandlades den 12 februari 2024 av förvaltningsnämnden som inte såg några hinder för att styrelsen kunde godkänna bokslutet. På mötet godkändes bokslutet och undertecknades av styrelsen.

Styrelsen beviljade Ville Kaila 1 500 € utöver hyreskostnader på 453,95 € för att ordna ett symposium den 26 april 2024 till minnet av Societetens nyligen avlidne ledamot Mårten Wikström. Jan Sundberg informerade om symposiet Sápmi Sameland med en mångtydig kulturautonomi.

Symposiet äger rum i Det Norske Videnskaps-Akademis hus (Drammensveien 78, Oslo), vars sal rymmer 85 personer. Symposiet riktar sig främst till akademiker. Det börjar vid lunchtid tisdagen den 22 oktober 2024 och avslutas vid lunch onsdagen den 23 oktober 2024. Symposiet genomförs i samarbete med Det Norske Videnskaps-Akademi och Kungl. Gustav Adolfs Akademien.

Gustaf Gabriel Hällström föddes den 25 november 1775. Han var en av de stiftande ledamöterna av Finska Vetenskaps-Societeten och dess första ordförande. Styrelsen beslöt att tillsammans med Finska litteratursällskapet och Släktföreningen af Hällström rf ordna ett symposium till minnet av att det gått 250 år sedan Gustaf Gabriel Hällström föddes hösten 2025. Symposiet kommer att belysa vetenskapen i Finland vid sekelskiftet 1800 och också presentera Hällström. Målet är att symposiet intresserar även forskare verksamma på andra områden än vetenskapens historia, matematik och fysik. Symposiet kommer att äga rum i Finska litteratursällskapets festsal (Regeringsgatan 1, Helsingfors) som rymmer ca 100 åhörare.

Professor Ole Petter Ottersen (Karolinska institutet och Oslo universitet) håller årsfesttalet den 29 april 2024. Det är kutym att utländska föredragshållare tilldelas Societetens bronsmedalj. Enligt medaljreglementet fattar ordförande och sekreteraren tillsammans beslut om utdelning av bronsmedaljer varefter styrelsen informeras om beslutet. Under mötet skedde detta. Medaljen överräcks vid årshögtiden.

Pauline von Bonsdorff utsågs till Societetens representant vid de Vetenskapliga samfundens delegations vårmöte den 26 mars 2024.

Styrelsen beslöt att föra arbetsgruppens (Mats Gyllenberg, ordförande, Erik Bonsdorff, Charlotta Wolff) reviderade förslag till Societetens mission till allmänna mötet. Allmänna mötet godkände missionen.

18 mars 2024

Skattmästaren presenterade Societetens budget för år 2024 samt skattmästarens berättelse. Styrelsen beslöt att föreslå för årsmötet att budgeten godkänns.

Styrelsen beslöt om utdelning av Societetens stipendier och pris på förslag av stipendie- och prisnämnderna.

Det stadgeenliga årsmötet den 22 april 2024

Ständige sekreteraren presenterade sin verksamhetsberättelse för tiden 30 april 2023–29 april 2024.

Skattmästarens berättelse, bokslutet och revisionsberättelsen samt berättelsen över verksamhetsgranskningen för år 2023 föredrogs. Bokslutet fastställdes och styrelsen och förvaltningsnämnden beviljades ansvarsfrihet.

Skattmästaren presenterade budgetförslaget för år 2024. Mötet fastställde budgeten.

Till Societetens ordförande fram till årsmötet år 2025 valdes Jan Sundberg och till viceordförande Pauline von Bonsdorff. Enligt stadgarna är Societetens ordförande och viceordförande också ordförande respektive viceordförande för Societetens styrelse.

Mötet följde sektionernas förslag i sitt val av styrelseledamöter för verksamhetsåret 2024–2025 jämte suppleanter som företräder sektionerna enligt följande (suppleanterna inom parentes):

matematisk-fysiska sektionen: Heikki Tenhu (Minna Palmroth),
biovetenskapliga sektionen: Erik Bonsdorff (Pertti Panula)
humanistiska sektionen: Charlotta Wolff (Jussi Pakkasvirta)
samhällsvetenskapliga sektionen: John Sumelius (Mikael Collan)

Eija Kalso valdes till den så kallade nionde medlemmen av styrelsen fram till årsmötet år 2025. Christian Grönroos och Eva Österbacka omvaldes till Societetens representanter och ekonomie magister Patrik Lerche samt kammarrådet Henry Wiklund såsom utomstående sakkunniga ledamöter av förvaltningsnämnden.

Till Societetens revisor valdes Christoffer Granholm (suppleant Ernst & Young AB). Som verksamhetsgranskare fortsätter Rune Stenbacka med Christer Carlsson som suppleant.

Valet av ordförande, viceordförande, nionde medlemmen av styrelsen, förvaltningsnämndens ickesjälvskrivna medlemmar samt revisor och verksamhetsgranskare jämte suppleanter skedde på förslag av valberedningsnämnden.

Högtidssammankomst den 29 april 2024

Högtidsammankomsten hölls traditionsenligt på Kejsar Alexander den andres födelsedag den 29 april 2024. För tredje gången i följd ägde den rum på Gamla Studenthuset i Helsingfors. Totalt 210 personer (ledamöter, pristagare, stipendiater, intressenter med medföljanden) deltog i sammankomsten. Frankrikes och Sveriges ambassadörer deltog också.

Efter ordförandes hälsningstal delade han och ständige sekreteraren ut Societetens vetenskapliga pris.

Festföredraget hölls av tidigare rektor för Oslo universitet och Karolinska Institutet Ole Petter Ottersen. Efter föredraget belönades han med Societetens medalj i brons.

Den avgående ordföranden Hannu Koskinen överräckte ordförandeklubban till den tillträdande ordföranden Jan Sundberg varefter ständige sekreteraren avtackade Hannu Koskinen.

Därefter uppträdde dansensemblen Compañía Kaari & Roni Martin med scener ur Veren häät och goes ROOTS. Justus Pienmunne dansade och orkestern bestod av Heikki Iso-Ahola, Roni Martin, Ali Saad och Sanna Salmenkallio.

Kvällen avslutades med en supé med följande meny:

Société Scientifique de Finlande
Dîner le 29 avril 2024
Ancienne maison des étudiants d’Helsinki

Lavaret mariné au gin, pickles de concombre et émulsion de genièvre
Filet de bœuf finlandais, purée de pommes de terre à l’ail et sauce brune à la livèche
Parfait au cassis, gâteau aux amandes et caramel au beurre salé
Café ou infusion

***

Vins
G.H. Martel & Co Prestige Champagne Brut
2022 de Ladoucette Comte Lafond Sancerre
Aalborg Jubilæums Akvavit
2020 E Guigal Crozes-Hermitage
Donnafugata Kabir

Föredrag hållna vid Societetens möten under verksamhetsåret

Måndag 15.5.2023 Villa Aikala, Finska Läkaresällskapet
Martti Koskenniemi: ”Naton toiminta ja toimivalta – oikeudellisia näkökohtia”

Måndag 18.9.2023 Vetenskapernas hus
Eero Castrén: “Aivojen muovautuvuus”
Erika Löfström: ”Doktorandhandledning – vad spelar den för roll?”

Måndag 16.10.2023 Vetenskapernas hus
Eeva Furman: ”Sotkuinen maailma tutkimuskohteena – kestävyystutkimuksen poluilla”
Karl-Erik Michelsen: “Teollisuus – modernin yhteiskunnan tuntematon ilmiö”

Måndag 20.11.2023 Vetenskapernas hus
Minna Palmroth: ”Avaruus on uusi musta”

Måndag 18.12.2023 Vetenskapernas hus
Mikael Fogelholm: ”Asiakasetukorttien keräämä ruokaostosdata tieteellisen tutkimuksen välineenä:
LoCard tutkimus”
Eva Heiskanen: ”Kestävien kulutuskäytäntöjen leviäminen: latenttien verkostojen merkitys”

Måndag 15.1.2024 Åbo universitet, Tauno Nurmela-salen
I stället för sedvanliga föredrag av ledamöter ordnades ett seminarium “Human Diversity – ihmisen
monimuotoisuuden monitieteinen tutkimus” (se Symposier och andra evenemang).

Måndag 19.2.2024 Vetenskapernas hus
Jouko Rikkinen: “Sienten kirjo muinaisissa meripihkametsissä”
Theo Kurtén: “Atmosfärisk aerosolkemi: hur långsam förbränning gör ångor klibbigare (med hjälp
av kvantmekanik och relativitet)”

Måndag 18.3.2024 Vetenskapernas hus
Indrė Žliobaitė: ”On the longevity of complex living systems”
Craig Primmer: ”Elämä on valintoja: geenien ja ympäristön vaikutus loheen”

Högtidssammankomst måndag 29.4.2024 Gamla Studenthuset
Ole Petter Ottersen: “Värna grundforskningen och pionjärandan: reflektioner innan 80-årsjubileet
för Science The Endless Frontier”

Parentationer hållna vid Societetens möten under verksamhetsåret

Måndag 15.5.2023 Villa Aikala, Finska Läkaresällskapet
Timo Vesala: Minnestal över professor Eero Holopainen
Laura Kolbe: Minnestal över akademiker Päiviö Tommila

Måndag 18.9.2023 Vetenskapernas hus
Per Saris: Minnestal över professor Nils-Erik Saris
Henrik Meinander: Minnestal över professor Matti Klinge

Måndag 20.11.2023 Vetenskapernas hus
Mika Kajava: Minnestal över professor Holger Thesleff

Måndag 15.1.2024 Åbo universitet, Tauno Nurmela-salen
Anna-Maria Åström: Minnestal över professor Nils Storå

Mats Gyllenberg: Minnestal över professor Pirjo Sewón
Mikko Hupa: Minnestal över professor Bengt Stenlund

Måndag 19.2.2024 Vetenskapernas hus
Ville Kaila: Minnestal över professor Mårten Wikström

Måndag 18.3.2024 Vetenskapernas hus
Stig-Olof Londen: Minnestal över professor Sören Illman

Publikationsverksamhet

En viktig del av Finska Vetenskaps-Societetens verksamhet består av utgivning av vetenskaplig litteratur. De flesta böcker ges ut inom en av Societetens skriftserier av vilka Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk är den äldsta som ännu kommer ut. Den har utgivits sedan 1850-talet. Under verksamhetsåret har en volym som inte hör till någon serie utgivits.

Juha Janhunen verkade som redaktör för Sphinx, Stig-Olof Londen för serien Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk, Jan Sundberg för serien Commentationes Scientiarum Socialium och Mika Kajava verkade som redaktör för serien Commentationes Humanarum Litterarum.

Tryckningskostnaderna inklusive redigering, distribution och arvoden för år 2023 var 91 866,85 euro och i försäljningsintäkter erhölls 10 460,22 euro. Statsstödet för Societetens publikationsverksamhet var 32 500 euro för år 2023 och 28 500 euro för år 2024.

Under verksamhetsåret 2023–2024 utgav Societeten tio volymer, totalt 3 619 sidor, enligt följande: Selected papers by of Carl G. Gahmberg (with commentaries): Cell membranes and cell adhesion (Editors: Mats Gyllenberg and Nadine Nousiainen). 2023. 517 s.

Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk (red. Stig-Olof Londen):

225 Lars Westerlund: Vem var spritsmugglarna? Då småfolket blev företagare. 2024. 243 s.

224 Netta Böök: Talot pysyvät, ihmiset vaihtuvat. Sosialistisen yhteiskunnan rakentaminen entisessä suomalaisessa Kurkijoen kirkonkylässä Neuvostoliitossa. 2023. 446 s.

223 Petra Hakala: Att minnas eller glömma: Tillkomsten av Svenska litteratursällskapets arkiv och dess roll i skapandet av identitet 1885−1920. 2023. 292 s.

222 Timo Sironen, Erkki Sironen, Teivas Oksala, H. K. Riikonen: Olof Hermelin. Hecatompolis Svionum. Ruotsalaisten sata kaupunkia: Suomen, Karjalan ja Inkerinmaan kaupungit sekä muita runoja Itämeren piiristä. 2023. 268 s.

Commentationes Humanarum Litterarum (red. Mika Kajava):

146 Tuomo Nuorluoto: Latin Female Cognomina. A Study on the Personal Names of Roman Women. 2023. 529 s.

145 Gianluca De Martino: The Cult of Poseidoniate Hera and the Lucanians in Poseidonia/Paistom An Ancient Story of Religion and Multiculturalism. 2023. 329 s.

Commentationes Scientiarum Socialium

83 Takehiro Okabe: Taming Greater Finland: Pan-Finnism, the Soviet Finnish Kalevala Controversy, and the Karelo-Finnish Soviet Republic, 1940–1956. 2024. 295 s.

82 Bo Lönnqvist: Stimmen von Banater Schwaben: Narratologische Studien zur deutschen Minderheit im rumänischen Banat in den 1990er Jahren. 2023. 356 s.

Sphinx (red. Juha Janhunen): Årsbok – Vuosikirja – Yearbook 2022–2023, 344 s.

Alla nya böcker publiceras även i digital form och finns fritt tillgängliga på https://edition.fi/societasscientiarum/.

Många av Societetens böcker har väckt stor uppmärksamhet och haft god åtgång. Som exempel kan nämnas att den ursprungliga upplagan på 200 exemplar av Netta Bööks bok Talot pysyvät, ihmiset vaihtuvat. Sosialistisen yhteiskunnan rakentaminen entisessä suomalaisessa Kurkijoen kirkonkylässä Neuvostoliitossa snabbt såldes slut och en ny upplaga på 100 exemplar fick tryckas.

Pris och stipendier

Finska Vetenskaps-Societetens ändamål är att främja vetenskaperna. Detta sker bland annat genom att dela ut pris och forskningsunderstöd. Årets pris delades ut vid Societetens högtidssammankomst den 29 april 2024 på Gamla Studenthuset.

Professor E.J. Nyströms pris delas ut för vetenskapliga förtjänster och alternerar årligen mellan de fyra sektionerna. I år tilldelades priset (30 000 euro) professor Jessica Rosenholm (Åbo Akademi) vars forskning representerar Societetens matematisk-fysiska sektion.

Professor Theodor Homéns pris alternerar mellan fysik och fosterlandets historia. I år tilldelades priset i fosterlandets historia (20 000 euro) professor emeritus Yrjö Varpio (Tammerfors universitet).

Magnus Ehrnrooths stiftelses pris utdelas årligen och alternerar mellan matematik, kemi och fysik. År 2023 gick priset (20 000 euro) till professor emeritus (matematik) Jouko Väänänen (Helsingfors universitet).

FD Mikael Björnbergs minnesfonds pris “till en framstående forskare främst inom teoretisk fysik och närliggande områden” tilldelades Kukka-Emilia Huhtinen (Zürichs tekniska högskola). Stipendiets storlek är 10 000 euro.

Societeten delar årligen ut tre pris till lärare vars elever med framgång har fortsatt med universitetsstudier inom respektive områden. Pristagarna kan nomineras av enskilda personer, som t.ex. kolleger och elever, skolor och andra organisationer. Varje pris består av en personlig del på 5 000 euro som tillfaller läraren och en del på 2 000 euro till skolan. Ämnena varierar från år till år. Årets pristagare är Cecilia Högback, lektor i samhällskunskap och historia vid Ålands lyceum i Mariehamn, Maarit Riihijärvi, lärare i lång matematik och fysik vid gymnasiet Pyhäjärven lukio i Pyhäjärvi och Peppi O’Connor, lärare i psykologi, filosofi, livsåskådning och religion vid Linnankosken lukio i Borgå.

Societeten beviljade i den reguljära ansökningsrundan år 2024 ur sina egna tillgångar 54 stipendier och forskningsunderstöd till ett totalbelopp av 571 260 euro. Vidare finansierade Societeten tio Maupertuis-stipendier á 2 000 euro. Dessutom beviljades under verksamhetsåret 2023–2024 aderton ledamöter resestipendier – sammanlagt 33 483 euro.

Stipendierna fördelades på följande sätt i år och i fjol:

	2023–2024		2022–2023
Matematisk-fysiska sektionen	11 st	68 000 euro	6 st	55 000 euro
Biovetenskapliga sektionen	16 st	298 225 euro	15 st	260 000 euro
Humanistiska sektionen	15 st	141 316 euro	26 st	198 282 euro
Samhällsvetenskapliga sektionen	9 st	40 947 euro	9 st	55 000 euro
Sohlbergs fond	3 st	22 772 euro	3 st	20 000 euro
Ukraina-stipendier			3 st	28 560 euro
Maupertuis-stipendier	12 st	20 000 euro	10 st	20 000 euro
Resestipendier	18 st	33 483 euro	20 st	36 519 euro
Totalt	84 st	624 723 euro	92 st	673 361 euro

16 maj 2022

Styrelsen utsåg Heikki Tenhu med Charlotta Wolff som suppleant till medlem av styrelsen för de Vetenskapliga samfundens delegation för perioden 2023–2025. Pauline von Bonsdorff utsågs till Mats Gyllenbergs suppleant för tiden 2023–2024.

Styrelsen diskuterade lägesrapporten för bokprojektet “Det självständiga Finlands vetenskapshistoria” och beslöt att Societeten kan finansiera hälften av koordinatorns lön under projektets initialfas.

En ledamot hade hört sig för om hen kunde använda Societeten som sin affiliering efter sin pensionering. Finska Vetenskaps-Societeten stöder och finansierar forskning men är inte för närvarande en organisation där forskning utförs. Styrelsen beslöt därför att man inte kan använda Societeten som affiliering i samband med utförande av vetenskapligt forskningsarbete.

Det allmänna mötet ägde rum i Villa Aikala. På mötet meddelades antalet lediga invalsrum i varje sektion. Sektionerna meddelade sina val av invalsnämnder samt sina representanter i prisnämnderna för professor E.J. Nyströms pris 2023 och professor Theodor Homéns pris i fysik 2023.

Planeringsmöte och styrelsemöte 22 augusti 2022

På planeringsmötet där också Societetens redaktörer var närvarande diskuterades marknadsföringen av Societetens böcker. Man beslöt att under Vetenskapens natt den 12.1.2023 hålla öppet hus på Societetens kansli där de nyutgivna böckerna presenteras och författarna intervjuas.

Styrelsen beslöt att meddela Finlands Vetenskapsakademiers (CoFAs) styrgrupp att Societeten står till förfogande som ansvarig akademi för CoFA för tiden 1.1.2023–31.12.2027.

Styrelsen utsåg Heikki Tenhu (ordförande), Monika Österberg och Dage Sundholm till medlemmar av prisnämnden för Magnus Ehrnrooths stiftelses pris i kemi 2023.

19 september 2022

CoFAs styrgrupp utsåg den 24.8.2022 Societeten till ansvarig akademi för CoFA för tiden 1.1.2023 –31.12.2027. Detta medför nya uppgifter för Societeten redan under år 2022. Styrelsen godkände CoFAs verksamhetsplan och budget för år 2023.

På förslag av humanistiska sektionens prisförslagsnämnd beslöt styrelsen om Societetens nominering för Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2023.

Societeten har tidigare varje år gjort fyra separata bokslut: för den allmänna fonden, Ernst Lindelöfs fond, E.J. Nyströms fond och Theodor Homéns fond. Theodor Homéns fond har för ett antal år sedan inkorporerats i den allmänna fonden och i augusti 2020 fattade styrelsen ett motsvarande beslut för Ernst Lindelöfs fond som trädde i kraft den 1.1.2021. För att ytterligare förenkla bokslutet och spara utgifter beslöt styrelsen att fullfölja denna process och sammanslå den sista separata fonden, E.J. Nyströms fond, med den allmänna fonden.

Styrelsen utsåg ständige sekreteraren att representera Societeten vid de Vetenskapliga samfundens delegations höstmöte 21.9.2022.

Styrelsen beslöt att anställa en kommunikatör från och med den 1.1.2023. Ordförande, vice ordförande, skattmästaren och ständige sekreteraren fick uppgiften att definiera kommunikatörens arbetsuppgifter och därefter utlysa befattningen.

17 oktober 2022

Befattningen som kommunikationsansvarig annonserades i Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat söndagen den 2 oktober 2022. Styrelsen utsåg en rekryteringsgrupp bestående av ordförande, ständige sekreteraren, skattmästaren och kanslisekreteraren med uppgift att gå igenom ansökningarna, intervjua de mest lämpade sökandena samt lägga fram ett förslag till styrelsen om vem som skall anställas.

Styrelsen fastställde beloppen på Societetens pris enligt följande: Professor E.J. Nyströms pris 30 000 €, Professor Theodor Homéns pris i fysik 20 000 €, tre lärarpris à 5 000 € + 2 000 € samt Mikael Björnbergs stipendium 10 000 €.

Styrelsen utsåg Susanne Wiedmer till medlem av sakkunnignämnden för Magnus Ehrnrooths stiftelse för treårsperioden 2023–2025. Hon efterträder Tapio Salmi som varit medlem i sex år, vilket är maximum. De övriga medlemmarna fortsätter ännu år 2023 varefter också Mikael Lindström har varit medlem i sex år och måste avgå. Päivi Törmä, Peter Johansson och Dan Lindholm kan fortsätta ännu en treårsperiod 2024–2026. Styrelsen beslöt att separera Societetens stadgeenliga årsmöte och årshögtiden. Årsmötet äger rum på Societetens kansli måndagen den 24 april 2023 och högtidssammankomsten på Gamla studenthuset traditionsenligt lördagen den 29 april.

På ordinariemötet togs ärendet om inval av nya ledamöter upp till första behandling. Förslag har inkommit enligt följande: Matematisk-fysiska sektionen 4 (2), biovetenskapliga sektionen 4 (2), humanistiska sektionen 2 (1) och samhällsvetenskapliga sektionen 0 (0). Talen inom parentes anger antalet lediga ledamotsrum. Dessutom har det inkommit 4 förslag till utländska ledamöter, två inom den matematisk-fysiska sektionen och två inom den humanistiska sektionen. Sektionernas invalsnämnder meddelade sina förslag till inval.

21 november 2022

Styrelsen fastställde det totala beloppet av pris och stipendier år 2023 till 650 000 euro. Man diskuterade anställningen av en kommunikatör och beslöt att det slutgiltiga beslutet fattas vid ett epostmöte den 24–25.11.2022.

Ärendet om inval av nya ledamöter togs upp till andra behandling på ordinariemötet. Sedan föregående ordinariemöte har sektionerna diskuterat invalsnämndernas förslag och sektionernas ledamöter har haft möjlighet att delta i en omröstning om invalet. I samtliga sektioner fick de av invalsnämnden föreslagna personerna flest röster och de fick dessutom mer än hälften av de avgivna rösterna. Invalsnämndernas förslag gick därför vidare till slutgiltig behandling på mötet den 19.12.2022. På mötet motiverade invalsnämnderna och/eller förslagsställarna sina förslag.

24–25 november 2022

Vid ett epostmöte beslöt styrelsen på rekryteringsgruppens förslag att anställa Nadine Nousiainen som kommunikatör tillsvidare från 1.1.2023.

19 december 2022

Den lettiska vetenskapsakademien har inbjudit ständige sekreteraren att hålla öppningsanförandet vid den 18 baltiska vetenskapskonferensen i Riga 20–21.4.2023. Societeten har också blivit ombedd att utse finländska huvudtalare vid konferensen. Styrelsen utsåg Peter Lund och Mikael Collan till huvudtalare vid konferensen.

Den lettiska vetenskapsakademien önskar ingå ett samarbetsavtal med Societeten och har skickat ett utkast till avtalstexten. Styrelsen diskuterade texten och gav ständige sekreteraren i uppgift att editera texten enligt styrelsens önskemål och presentera den editerade texten för styrelsen för godkännande. Avtalet kan undertecknas under konferensen i Riga.

Styrelsen beslöt på förslag av den matematisk-fysiska sektionens prisnomineringskommitté om Societetens nominering av mottagare av “Antonio Feltrinelli”-priset i fysik.

På förvaltningsnämndens förslag fastställde styrelsen skötselbidraget för år 2023 till 0,6% av tillgångarnas marknadsvärde.

På det allmänna mötet avgjordes invalet av nya ledamöter genom sluten omröstning. För inval krävdes 2/3 av de avgivna rösterna.

Societeten valde in följande ordinarie ledamöter:

Matematisk-fysiska sektionen: Kari Rummukainen och Theo Kurtén
Biovetenskapliga sektionen: Antti Mäkitie och Craig Primmer

Till utländska ledamöter kallades:

Matematisk-fysiska sektionen: Timo Koski och Jyri-Pekka Mikkola

16 januari 2023

Styrelsen beslöt att tilldela Niklas Meinander Societetens medalj i silver som erkänsla för dennes trettioåriga verksamhet som ombudsman för Magnus Ehrnrooths stiftelse.

Maupertuis-programmet erhöll 76 ansökningar om mobilitetsstipendier och 15 ansökningar för anordnande av workshops. En nämnd bestående av professor Christophe Delacourt (Ministère de l’ensignement supérieur et de la recherche, France), Sonia Couprie (Institut français de Finlande) och Societetens ständige sekreterare hade föreslagit att 14 mobilitetsstipendier och 4 understöd till workshops beviljas till en totalsumma av 49 600 € år 2023. Societetens styrelse beslöt att Societeten finansierar tio stipendier à 2 000 euro. Ministère de l’ensignement supérieur et de la recherche står för 15 000 € och Institut français de Finlande för 14 600 €.

Societetens hedersledamot, akademiker Olli Lehto dog i en ålder av 95 år den 31.12.2020. På grund av koronarestriktionerna fick förutom de närmaste anhöriga bara tre personer, nämligen universitetets kansler, Societetens ständige sekreterare och Eteläsuomalainen osakuntas inspektor, delta i jordfästningen. Någon minnesstund kunde inte ordnas. För att hedra minnet av Olli Lehto och lyfta fram hans betydelse som matematiker, universitets- och vetenskapsledare samt vetenskapshistoriker vore det på sin plats att ordna ett symposium till hans minne. Symposiet kunde med fördel gå av stapeln den 30.5.2025 då Lehto skulle fylla 100 år. Det vore naturligt att symposiet ordnades i samarbete mellan Societeten, Helsingfors universitet, Suomalainen Tiedeakatemia, Finlands matematiska förening, Eteläsuomalainen osakunta och eventuellt andra aktörer. Societeten kunde verka som initiativtagare. Styrelsen beslöt att ta initiativ till ett symposium till minnet av Olli Lehto den 30.5.2025.

Årsboken Sphinx har en upplaga på 650 exemplar. Alla drygt 400 ledamöter får ett exemplar per post. Dessutom skickas boken till inhemska och utländska vetenskapsakademier, universitet och samarbetsparter. Sphinx finns också fritt tillgänglig som pdf-fil på Socitetens webbplats och på edition.fi. Några ledamöter har meddelat att de inte vill ha bokversionen utan hellre läser Sphinx på nätet. Styrelsen beslöt att fråga alla ordinarie ledamöter om de önskar få bokversionen av Sphinx i fortsättningen. Från och med Sphinx 2022–2023 skickas boken bara till de ordinarie ledamöter som önskar det. Utländska ledamöter och övriga mottagare får boken per post som tidigare. Upplagan anpassas enligt antalet ledamöter som vill ha Sphinx i bokform.

På det ordinarie mötet, som för första gången på tre år igen kunde hållas i Åbo, meddelade sektionerna sina stipendienämnders sammansättning samt sina representanter i lärarprisnämnden och valberedningsnämnden. På mötet diskuterades också behovet av busstransport mellan Åbo och Helsingfors till och från något av de ordinarie mötena under höstterminen.

1 februari 2023

Styrelsen godkände sakkunnignämndens förslag till utdelning av stipendier ur Magnus Ehrnrooths stiftelse och prisnämndens förslag till mottagare av stiftelsens pris i kemi 2023. Styrelsen skickade förslagen vidare till Stiftelsens styrelse som den 10 februari fattade beslut om stipendierna och priset i enlighet med Societetens förslag. Det totala beloppet av pris, stipendier och bidrag var 1 880 000 euro.

20 februari 2023

Societeten har fått en offert på 3 390 euro + moms av Kråka Design för att utföra arbetet med att förnya Societetens webbsidor. Styrelsen godkände offerten och beslöt att Pauline von Bonsdorff, ständige sekreteraren och kommunikatören deltar i planeringen av projektet.

Styrelsen beslöt om nominering av mottagare av International Balzan Foundation Prize 2023 och The 2023 “Albert Einstein” World Award of Science.

Styrelsen utsåg Ulrika Candolin till Societetens representant i Nationalkommittén för havsforskning. Hon efterträder Eeva Furman.

Styrelsen nominerade Pauline von Bonsdorff och Pertti Panula till programkommittén för Vetenskapsdagana 2025. Styrgruppen för Vetenskapsdagarna valde senare bägge två.

Styrelsen utsåg Jan Sundberg till Societetens representant vid de Vetenskapliga samfundens delegations vårmöte den 21.3.2023.

20 mars 2023

Bokslutet för år 2022 godkändes och undertecknades av styrelsen.

Styrelsen beslöt om utdelning av Societetens stipendier och pris på förslag av stipendie- och prisnämnderna.

Styrelsen nominerade två vetenskapsidkare till ledamöter av Nuorten Tiedeakatemia för perioden 2023–2027.

Styrelsen godkände den nya instruktionen för Finlands Vetenskapsakademier (CoFA).

Styrelsemöte 3 april 2023

Skattmästaren presenterade sitt förslag på budget för år 2023. Styrelsen beslöt föreslå för årsmötet att budgeten godkänns.

Ungerska vetenskapsakademiens preses, professor Tamás Freund, har i ett brev adresserat till Hannu Koskinen inbjudit Finska Vetenskaps-Societeten att bidra till deras “Academia Exhibition” i samband med akademiens 200-årsjubileum år 2025. Styrelsen betonade att man bör vara försiktig vid samarbete med den ungerska vetenskapsakademien eftersom den inte är oberoende utan statsstyrd. Societeten kunde dock skicka en faksimilutgåva av sina ursprungliga stadgar, ett exemplar av 175-årsmedaljen i brons samt en videopresentation av Societeten till utställningen.

Styrelsen godkände ständige sekreterarens omarbetade text till samarbetsavtal med Lettlands vetenskapsakademi. Även den lettiska akademien har godkänt den nya texten. Samarbetsavtalet undertecknades i Riga den 21 april 2023.

Det stadgeenliga årsmötet den 24 april 2023

Ständige sekreteraren presenterade sin verksamhetsberättelse för tiden 30 april 2022 – 29 april 2023.

Skattmästarens berättelse, bokslutet och revisionsberättelsen samt berättelsen över verksamhetsgranskningen för år 2022 föredrogs. Bokslutet fastställdes och styrelsen och förvaltningsnämnden beviljades ansvarsfrihet.

Skattmästaren presenterade budgetförslaget för år 2023. Mötet fastställde budgeten.

Till Societetens ordförande fram till årsmötet år 2024 valdes Hannu Koskinen och till viceordförande Jan Sundberg. Enligt stadgarna är Societetens ordförande och viceordförande också ordförande respektive viceordförande för Societetens styrelse.

Mötet följde sektionernas förslag i sitt val av styrelseledamöter för verksamhetsåret 2023–2024 jämte suppleanter som företräder sektionerna enligt följande (suppleanterna inom parentes):

matematisk-fysiska sektionen: Heikki Tenhu (Minna Palmroth),
biovetenskapliga sektionen: Erik Bonsdorff (Pertti Panula)
humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (Jussi Pakkasvirta)
samhällsvetenskapliga sektionen: John Sumelius (Mikael Collan)

Charlotta Wolff valdes till den så kallade nionde medlemmen av styrelsen fram till årsmötet år 2024.

Christer Grönroos och Eva Österbacka omvaldes som Societetens representanter och ekonomie magister Patrik Lerche samt kammarrådet Henry Wiklund som utomstående sakkunniga till ledamöter av förvaltningsnämnden.

Till Societetens revisor valdes Christoffer Granholm (suppleant Ernst & Young AB). Som verksamhetsgranskare fortsätter Rune Stenbacka med Christer Carlsson som suppleant.

Föredrag hållna vid Societetens möten under verksamhetsåret

Måndag 16.5.2022 Villa Aikala, Finska Läkaresällskapet
Janne Saarikivi: “Venäläiset, ukrainalaiset ja suomalais-ugrilaiset – ketkä kaikki ovatkaan samaa kansaa?”

Måndag 19.9.2022 Athena-salen, Helsingfors universitet
Björn Forsén: “Cross-cultural encounters in the Early Modern Mediterranean: The case of the bewitched lions of Athens”
Pentti Tienari: “Onko MS-tauti yleisen viruksen harvinainen komplikaatio?”

Måndag 17.10.2022 Ständerhuset
Jussi Pakkasvirta: “Francon kanssa? Suomi, Espanja ja kylmä sota”
Monika Österberg: “Biobaserade material – Hållbart eller ej? ”

Måndag 21.11.2022 Ständerhuset
Johanna Tamminen: “Näkeekö satelliitti ilmansaasteet ja kasvihuonekaasupäästöt?”
Sampsa Vanhatalo: “Älyvaatteiden kehittäminen vauvan parhaaksi”

Måndag 19.12.2022 Riddarhuset
Vesa Olkkonen: “Lipoproteiinit: Verenkierron rasvojen kuljettajat hyvässä ja pahassa”
Martina Reuter: “Mary Wollstonecraft, Frans Michael Franzén och Åbo Tidningar 1797–1831”

Måndag 16.1.2023 Aurum, Åbo
Anne Kovalainen: “Alustataloudesta alustayhteiskuntaan”
Ruth Illman: “Vardagsjudendom i Finland och i Norden”

Måndag 20.2.2023 Ständerhuset
Matti Lassas: “Inversio-ongelmat: Maailman kuvantamista eri mittakaavoissa”
Ulrika Candolin: “Beteendeekologisk forskning i en värld i förändring”

Måndag 20.3.2023 Ständerhuset
Sami Pihlström: “Mikä on uskonnonfilosofian tutkimuskohde”
Sarah Butcher: “The wonderful world of viruses”

Högtidssammankomst lördag 29.4.2023 Gamla Studenthuset
Ulla Connor: “The Birth of Applied Linguistics in the Nordic Countries”

Parentationer hållna vid Societetens möten under verksamhetsåret

Måndag 16.5.2022 Villa Aikala, Finska Läkaresällskapet
Mats Gyllenberg: Minnestal över akademiker Olli Lehto
Laura Kolbe: Minnestal över docent Anja Kervanto Nevanlinna

Måndag 19.9.2022 Athena-salen, Helsingfors universitet
Mika Lavento: Minnestal över professor Torsten Edgren
Mirja Saari: Minnestal över professor Marketta Sundman

Måndag 21.11.2022 Ständerhuset
Eeva Furman: Minnestal över professor Jari Niemelä

Måndag 16.1.2023 Aurum, Åbo
Tage Kurtén: Minnestal över professor Karl-Gustav Sandelin

Måndag 20.2.2023 Ständerhuset
Pekka Kauppi: Minnestal över professor Peter Tigerstedt

Publikationsverksamhet

Tryckningskostnaderna inklusive redigering, distribution och arvoden för år 2022 var 78 514,58 euro och i försäljningsintäkter erhölls 8 270,84 euro. Statsstödet för Societetens publikationsverksamhet var 42 000 euro för år 2022, och 32 500 euro för år 2023.

Under verksamhetsåret 2022–2023 utgav Societeten sex volymer, totalt 1703 sidor, enligt följande:

Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk (red. Stig-Olof Londen):

221 Heikki Nevanlinna: Neovius-Nevanlinna – erään suvun kronikka. 2022. 201 s.

220 Jani Marjanen: Ekonomisk patriotism och civilsamhälle. Finska hushållningssällskapets
politiska språkbruk i europeisk kontext 1720–1840. 2022. 331 s.

Commentationes Humanarum Litterarum (red. Mika Kajava):

144 Mika Kajava: Naming Gods. An Onomastic Study of Divine Epithets Derived from Roman Anthroponyms. 2022. 159 s.

143 Tua Korhonen: To the Glory that was Greece. Ideas, Ideals and Practices in Composing Humanist Greek during the Seventeenth Century. 2022 411 s.

142 Sari Kivistö: Neo-Latin Verse Satire, ca. 1500–1800. An Ethical Approach. 2022. 293 s.

Sphinx (red. Juha Janhunen):
Årsbok – Vuosikirja – Yearbook 2021–2022, 308 s.

Alla nya böcker publiceras även i digital form och finns fritt tillgängliga på https://edition.fi/societasscientiarum/.

Pris och stipendier

Professor E.J. Nyströms pris delas ut för vetenskapliga förtjänster och alternerar årligen mellan de fyra sektionerna. I år tilldelades priset (30 000 euro) akademiprofessor Katariina Salmela-Aro (Helsingfors universitet) vars forskning representerar Societetens samhällsvetenskapliga sektion.

Professor Theodor Homéns pris alternerar mellan fysik och fosterlandets historia. I år tilldelades priset i fysik (20 000 euro) ledamot Ronald Österbacka.

Magnus Ehrnrooths stiftelses pris utdelas årligen och alternerar mellan matematik, kemi och fysik. År 2023 gick priset (20 000 euro) till professorn i polymer teknologi, Mauri Kostiainen (Aalto universitet).

FD Mikael Björnbergs minnesfonds stipendium “till en framstående forskare främst inom teoretisk fysik och närliggande områden” tilldelades FD Saga Säppi (Münchens tekniska högskola). Stipendiets storlek är 10 000 euro.

Societeten delar årligen ut tre pris till lärare vars elever med framgång har fortsatt med universitetsstudier inom respektive områden. Pristagarna kan nomineras av enskilda personer, som t.ex. kolleger och elever, skolor och andra organisationer. Varje pris består av en personlig del på 5 000 euro som tillfaller läraren och en del på 2 000 euro till skolan. Ämnena varierar från år till år. Årets pristagare är Jon Rikberg, lektor i geografi och biologi vid Mattlidens Gymnasium i Esbo, Hellevi Kupila, lektor i matematik vid Oulun normaalikoulun lukio i Uleåborg och Pirkko Roslöf, lektor i svenska vid gymnasiet Mynämäen lukio i Virmo.

Societeten utdelade år 2023 ur sina egna tillgångar 72 stipendier och forskningsunderstöd till ett totalbelopp av 636 842 euro. Dessutom beviljades 20 ledamöter resestipendier – sammanlagt 36 519 euro.

Stipendierna fördelades på följande sätt i år och i fjol:

	2023–2024		2022–2023
Matematisk-fysiska sektionen	11 st	68 000 euro	6 st	55 000 euro
Biovetenskapliga sektionen	16 st	298 225 euro	15 st	260 000 euro
Humanistiska sektionen	15 st	141 316 euro	26 st	198 282 euro
Samhällsvetenskapliga sektionen	9 st	40 947 euro	9 st	55 000 euro
Sohlbergs fond	3 st	22 772 euro	3 st	20 000 euro
Ukraina-stipendier			3 st	28 560 euro
Maupertuis-stipendier	12 st	20 000 euro	10 st	20 000 euro
Resestipendier	18 st	33 483 euro	20 st	36 519 euro
Totalt	84 st	624 723 euro	92 st	673 361 euro

Maupertuis-programmet, som är ett samarbetsprojekt mellan franska aktörer (Franska institutet i Finland och Frankrikes ministerium för högre utbildning, forskning och innovation), Finska Vetenskaps-Societeten och Magnus Ehrnrooths stiftelse, delar ut stipendier och bidrag för forskarutbyte mellan Finland och Frankrike och för konferenser och symposier i dessa länder. Dessutom finansieras cotutelle-doktorander. Cotutelle innebär att en doktorand är registrerad vid både ett franskt och ett finskt universitet och avlägger doktorsexamen vid båda. År 2024 beviljades 25 individuella resestipendier mellan 1 200 och 2 000 euro och tre bidrag à 6 000 euro till konferenser. Av totalsumman 55 800 euro står Societeten för 20 000 euro (fem resestipendier à 1 200 euro och sju à 2 000 euro) och de franska finansiärerna för 35 800 euro. Dessutom finansierades tre cotutelle-doktorander av Magnus Ehrnrooths stiftelse.

Finska Vetenskaps-Societeten har ett intimt samarbete med Magnus Ehrnrooths stiftelse. Enligt stiftelsens stadgar skall Societetens styrelse årligen tillställa stiftelsens styrelse sitt förslag till utdelning. Ur Magnus Ehrnrooths stiftelse delades i mars 2024 ut 1 878 339 euro i stipendier för forskning inom astronomi, matematik, fysik och kemi, inklusive medicinsk kemi. I denna summa ingår finansieringen av tre cotutelle-doktorander inom Maupertuis-programmet. Vid Societetens högtidssammankomst den 29 april 2024 tilldelades professor Jouko Väänänen Magnus Ehrnrooths stiftelses pris i matematik på 20 000 euro. Av de ovannämnda lärarprisen finansieras ett av Magnus Ehrnrooths stiftelse.

Under de senaste åren har Magnus Ehrnrooths stiftelse även delat ut ett antal större bidrag och givit donationer till speciellt viktiga ändamål. Under verksamhetsåret 2022–2023 erhöll projektet CoastClim lett av Markku Kulmala och Alf Norkko 600 000 euro och Helsingfors universitet 400 000 euro för att instifta en svenskspråkig professur i artificiell intelligens. Under verksamhetsåret 2023–2024 fick Päivi Törmä 600 000 euro för sitt projekt Super C.

Societeten har också ett nära samarbete med Ruth och Nils-Erik Stenbäcks stiftelse som delar ut forskarstipendier i matematik, fysik och kemi till yngre forskare från Finland och Sverige. Societetens ständige sekreterare är medlem av stiftelsens styrelse och ordförande för sakkunnignämnden som lämnar förslag om utdelning till stiftelsen. De övriga medlemmarna av sakkunnignämnden är ledamöter av Societeten och Kungliga Vetenskapsakademien. År 2024 fick följande tio forskare ett stipendium till ett på 30 000 euro var: Oscar Agertz (astronomi, Lunds universitet), Nicklas Anttu (fysik, Åbo Akademi), Matilda Backholm (fysik, Aalto universitetet), Alexander Edström (fysik, Kungliga Tekniska Högskolan), Filip Ekholm (kemi, Helsingfors universitet), Mathias Hoppe (fysik, Kungliga Tekniska Högskolan), Oliver Petersen (matematik, Kungliga Tekniska Högskolan), Martin Rahm (kemi, Kungliga Tekniska Högskolan), Harri Waltari (fysik, Uppsala universitet) och Henrik Wirzenius (matematik, Tammerfors universitet)

Ledamöter

Vid utgången av verksamhetsåret hade Societeten totalt 400 ledamöter. Av dem var 283 ordinarie ledamöter och 112 utländska. Societeten har också tre inhemska och två utländska hedersledamöter. Ålders- och könsfördelningen i de olika sektionerna framgår av följande tabell:

Sektion	Ordinarie ledamöter					Utländska ledamöter	Hedersledamöter	Totalt
	Över 67 år	50 till 66 år	Under 50 år	Totalt	Kvinnor
Mat.fys.	38	23	7	68	14	31	2	101
Biovet.	49	30	0	79	17	25	0	104
Hum.	37	28	2	67	24	36	1	104
Samh.	39	28	2	69	19	20	2	91
Totalt	164	109	11	283	73	112	5	400

Medelåldern för samtliga medlemmar är 72 år. Följande diagram visar åldersfördelningen.

Under verksamhetsåret har Societeteten mottagit flera sorgebud. Sex ordinarie ledamöter, varav en hedersledamot, samt fem utländska ledamöter har avlidit.

Holger Thesleff invaldes i Societeten år 1963 och kallades till hedersledamot vid Societetens 175- års jubileum år 2013. Han innehade en personlig extra ordinarie professur i grekisk filologi vid Helsingfors universitet från och med år 1968 fram till sin pensionering år 1987. Han var född den 4 december 1924 och dog i en ålder av 98 år den 3 oktober 2023.

Pirjo Sewón (tidigare Karunen) utnämndes till professor i botanik vid Åbo universitet år 1985 och invaldes i Societeten år 1991. Hon var född den 29 november 1935 och avled den 8 maj 2023.

Sören Illman var född den 12 maj 1943 och avled den 31 oktober 2023 i en ålder av 80 år. Han utnämndes till professor i matematik vid Helsingfors universitet år 1975 och invaldes i Societeten år 1978.

Bengt Stenlund var professor i teknisk polymerkemi vid Åbo Akademi under åren 1979–2002. Han var rektor för Åbo Akademi under åren 1988–1997. Han kallades till medlem av Societeten år 1989. Han var född den 17 augusti 1939 och dog den 11 november 2023.

Mårten Wikström utnämndes till professor i fysikalisk biokemi vid Helsingfors universitet år 1983 Under åren 1996–2006 verkade han som akademiprofessor vid Finlands Akademi. Han var född den 20 juni 1945 och avled den 7 januari 2024. Han invaldes i Societeten år 1982.

Jorma Keski-Oja dog den 22 april 2024. Han var född den 24 januari 1949 och invaldes i Societeten år 2008. Han verkade som professor i cancerbiologi vid Helsingfors universitet från 1999 till sin pensionering.

Utländske ledamoten Olof K. Ruin avled den 31 maj 2023. Han var född i Helsingfors den 8 november 1927. Han var professor i statskunskap vid Stockholms universitet under åren 1976– 1993. Han kallades till ledamot av Societeten år 1981.

Jacob Sundberg var född den 29 maj 1927 och dog den 27 juli 2023. Han var professor i allmän rättslära vid Stockholms universitet under åren 1970–1993 och kallades till utländsk ledamot av Societeten år 1983.

Societeten utländske ledamot Harald zur Hausen dog den 28 maj 2023. Han var född den 11 mars 1936 och invaldes i Societeten år 2010. Han var professor i virologi vid universitetet i Freiburg. Han erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2008 för sin upptäckt av sambandet mellan humant papillomavirus och livmoderhalscancer.

Utländske ledamoten Lennart Levi avled i en ålder av 93 år den 18 februari 2024. Han var född den 20 maj 1930 och invaldes i Societeten år 1992. Han var professor i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm från 1978 fram till sin pensionering år 1995.

Professor emeritus ekonomie doktor Barbara Czarniawska avled den 7 april 2024. Hon var född i Białystok i Polen den andra december 1948 och flyttade till Sverige år 1984. Hon var professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet från 1996 fram till sin pensionering. Hon kallades till utländsk ledamot av Societeten år 2009.

Styrelse och förtroendeposter

Societetens styrelse har under verksamhetsåret 2022–2023 haft följande sammansättning (suppleanterna inom parentes):

Ordförande: Hannu Koskinen
Viceordförande: Jan Sundberg
Ständig sekreterare: Mats Gyllenberg
Skattmästare: Niklas Bruun
Matematisk-fysiska sektionen: Heikki Tenhu (Minna Palmrooth)
Biovetenskapliga sektionen: Erik Bonsdorff (Dan Lindholm)
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (Jussi Pakkasvirta)
Samhällsvetenskapliga sektionen: John Sumelius (Mikael Collan)
Nionde medlem: Charlotta Wolff

Sektionernas ordförande och viceordförande (inom parentes) var under verksamhetsåret 2022–2023 följande:

Matematisk-fysiska sektionen: Antti Kupiainen (Susanne Wiedmer).
Biovetenskapliga sektionen: Dan Lindholm (Erik Bonsdorff).
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (Matti Miestamo).
Samhällsvetenskapliga sektionen: Peter Söderlund (Åsa von Schoultz)

Valberedningsnämnden bestod av Mats Gyllenberg (ordförande), Susanna Fellman, Vineta
Fellman, Urpo Nikanne och Dage Sundholm.

Invalsnämnderna var följande:

Matematisk-fysiska sektionen: Susanne Wiedmer (ordförande), Peter Johansson, Matti Lassas, Marja-Liisa Riekkola, Pekka Tanskanen.

Biovetenskapliga sektionen: Dan Lindholm (ordförande), Hannes Lohi, Johanna Mappes, Vesa Olkkonen och Lea Sistonen.

Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (ordförande), Ruth Illman, Sami Pihlström, Janne Saarikivi och Charlotta Wolff.

Samhällsvetenskapliga sektionen: Peter Söderlund (ordförande), Niklas Bruun, Åsa von Schoultz och Jan Sundberg.

Förvaltningsnämnden har under verksamhetsåret haft följande sammansättning: skattmästaren (ordförande), ständige sekreteraren, Eva Österbacka och Christian Grönroos från Societetens sida samt ekonomie magister Patrik Lerche och kammarrådet Henry Wiklund som utomstående representanter.

Revisor var Christoffer Granlund, CGR, och verksamhetsgranskare Rune Stenbacka. Suppleanter var Ernst & Young och Christer Carlsson.

Medlemmar i pris- och stipendienämnder

Under verksamhetsåret har Societeten haft följande pris- och stipendienämnder:

Professor E.J. Nyströms pris: Dage Sundholm (ordförande), Paula Eerola, Matti Lassas, Mikael Fortelius, Jussi Pakkasvirta och Mikael Collan.

Professor Theodor Homéns pris i fosterlandets historia: Henrik Meinander (ordförande), Maria Lähteenmäki och Hannu Riikonen.

FD Mikael Björnbergs minnesfonds stipendium: Kari Enqvist, Kari Rummukainen och Ronald Österbacka.

Magnus Ehrnrooths stiftelses pris i matematik: Mats Gyllenberg (ordförande), Antti Kupiainen och Eero Saksman

Prisnämnden för lärarprisen: Ulrika Candolin, Sari Kivistö, Erika Löfström och Susanne Wiedmer (ordförande).

Stipendienämnderna för Societetens egna stipendier:

Matematisk-fysiska sektionen: Gustaf Gripenberg, Paul Hoyer och Heikki Tenhu (ordförande) Biovetenskapliga sektionen: Eija Kalso, Cecilia Sahlgren och Martin Romantschuk (ordförande) Humanistiska sektionen: Maria Lähteenmäki, Urpo Nikanne, Pia Olsson (ordförande) och Pauliina Remes

Samhällsvetenskapliga sektionen: Janne Hukkinen, Marko Joas och Elianne Riska (ordförande). Sohlbergska delegationen: Carl Ehlers, Mikael Fortelius (ordförande), Hannu Koskinen, Miska Luoto och Indrė Žliobaite (suppleanter: Erik Bonsdorff och Dage Sundholm).

Stipendienämnden för Magnus Ehrnrooths stiftelse: Peter Johansson, Dan Lindholm, Mikael Lindström, Päivi Törmä och Susanne Wiedmer.

Sakkunnignämnden för Ruth och Nils-Erik Stenbäcks stiftelse: Mats Gyllenberg (ordförande), Peter Johansson, Susanne Wiedmer och professor Tobias Ekholm (Kungliga Vetenskapsakademien).

Societeten ombeds regelbundet att nominera mottagare av andra organisationers pris. För detta ändamål utser varje sektion vart tredje år en prisnomineringsnämnd bestående av tre till fem ledamöter av sektionen, jämte sammankallare, med en mandatperiod på tre år. Nämndens uppgift är att till styrelsen ge ett motiverat förslag på mottagare av i fråga varande pris. Nämnden kan också rekommendera att Societeten inte nominerar någon. På basen av nämndens förslag skickar styrelsen nomineringen till den organisation som delar ut priset.

Prisnomineringsnämnderna för åren 2022 – 2024 är följande:

Matematisk-fysiska sektionen: Hannu Koskinen, Johanna Tamminen och Susanne Wiedmer.
Biovetenskapliga sektionen: Mikael Fogelholm, Johanna Mappes och Seppo Meri.
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff, Juhani Härmä och Jan-Ivar Lindén.
Samhällsvetenskapliga sektionen: Niklas Bruun, Jan Sundberg och Gunilla Widén.

Vetenskapliga samfundens delegation

De Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) är ett betydande och oberoende sakkunnigorgan i frågor angående forskning och forskningspolitik. Till delegationen hör 295 vetenskapliga samfund och fyra vetenskapsakademier. Delegationen får statsunderstöd av undervisnings- och kulturministeriet. VSD delar ut detta statsunderstöd till de vetenskapliga samfunden för publikationsverksamhet, internationell verksamhet samt för att anordna nationella och internationella vetenskapliga konferenser. Societeten representeras i VSDs styrelse av Mats Gyllenberg (suppleant Pauline von Bonsdorff) och Heikki Tenhu (suppleant Charlotta Wolff). Dessutom representerar Sara Heinämaa, Johanna Mappes och Jouko Rikkinen övriga organisationer. Johanna Mappes är ledamot av och Mats Gyllenberg ordförande för understödsutskottet.

Ekonomisk förvaltning

Skötseln av Societetens tillgångar och fonder överses av en förvaltningsnämnd som är underställd styrelsen. Närmare uppgifter om Societetens ekonomi framgår av bokslutet och skattmästarens berättelse.

Kansliet och IT-underhåll

Under verksamhetsåret har de tre omfattande projekt som påbörjats tidigare och omnämnts i verksamhetsberättelsen för år 2022–2023 slutförts.

En fullständig katalog över alla böcker och tidskrifter i Societetens bibliotek har uppförts. Katalogen innehåller en förteckning över alla artiklar som ingår i serierna. Katalogen är tillgänglig för allmänheten på Societetens webbplats.

En fullständig katalog över alla Societetens ledamöter sedan 1838 har färdigställts. Katalogen innehåller uppgifter om ledamöternas födelse- och dödsdatum, invalsår och sektionstillhörighet, om vem som höll minnestalet och var det publicerats. Vissa uppgifter är osäkra. Sverige övergick till den gregorianska kalendern år 1753 medan Ryssland höll fast vid den julianska fram till år 1918.

Detta har gjort det svårt att med säkerhet bestämma födelse- och dödsdatum under autonomin eftersom motstridiga uppgifter finns bland vanligtvis vederhäftiga källor. Också data för personer verksamma under självständighetstiden har förorsakat problem. I vissa fall har Suomen Kansallisbiografia, Uppslagsverket Finland, Encyclopedia Britannica, Nationalencyklopedin och Finsk Vetenskaps-Societetens arkiv motstridiga uppgifter. Födelse- och dödsdatum ingraverade på gravstenar samt angivna i dödsannonser har antagits vara korrekta. Katalogen publicerades på Societetens webbplats den 25 april 2024.

Societeten fick sina första professionellt utformade webbsidor år 2018. Webbsidor har en relativt kort livstid. Under förra verksamhetsåret insåg vi att sidorna är i behov av omstrukturering och av en ny grafisk utformning. Arbetet med de nya webbsidorna var omfattande och resultatet var gott. De nya sidorna togs i bruk i november 2023.

För Societetens IT-underhåll och datastöd svarar Kenneth Lundström på NuData. Societeten är mycket tacksam för den sakkunniga hjälp vi fått av honom.

För att fungera effektivt är Societeten beroende av en engagerad och hängiven kanslipersonal. Kanslisekreteraren Anki Geust och kommunikatören Nadine Nousiainen har på grund av den starkt ökade aktiviteten haft en tyngre arbetsbörda än tidigare. De har båda en positiv och entusiastisk inställning till sitt arbete och förtjänar ett stort tack.

Ordförandeskifte

Vid verksamhetsårets slut har Hannu Koskinen varit ordförande för Societeten i tre år och kan
enligt stadgarna inte väljas på nytt. Perioden då Hannu Koskinen varit ordförande omfattar både den
svåra tiden under coronapandemin och den därpå följande tiden av kraftig expansion av Societetens
verksamhet. Hannu Koskinen har spelat en viktig roll, speciellt för att utveckla samarbetet med
Suomalainen Tiedeakatemia och landets övriga vetenskapsakademier inom ramarna för
samarbetsorganet Finlands vetenskapsakademier (CoFA). På mina egna och hela Societetens vägnar
riktar jag ett stort tack till honom. Samtidigt önskar jag den tillträdande ordföranden Jan Sundberg
lycka till.